EL RA Ra SE t IR sr Vi NR KR jag vill icke säga kejsaren, men Ludvig Napoleon, och ni skall finna, att statsmaskinen 1 och för sig icke skall ega tillräcklig styrks att, med den riktning framfarna dagars bändelser gifvit den allmänna andan, sköta. om ett enda arrondissement.s Detta är öfverdrifvet, men det ligger dock sanning deri. Ack, men hvad har man: väl. att svara derfå? Af alla åtgärder, gom kejsaren i sitt tal tillkännagaf sig vilja vidtaga, sysselsätter man sig obestridligen mest med den tillärnade skatten å rörliga valutor, d. v. sv industriella aktier. Trots den motvilja, som dem på vissa båll röner, kommer denna skatt otvifvelaktigt att påbjudas. Lagstiftande: kåren har, såsom ni vet, genom sin budgetskomite, redan begärt, att en dylik: pålaga måtte stadgas, och allmänheten -har omfattat och omfattar ännu fortfarande denna tanke med all välvilja. Hon åser med rättmätig harm, huru dessa aktier, hvilka för närvarande utgöra en så betydlig del. af vår nationalförmögenhet, helt hastigt och stundom på ett förargelseväckande sätt göra enskilta personer brådrika och lika brådstörtadt åter fattiga, utan ait ens dervid-en-enda fjäder: af. deras snabba vingar kommer statskassan till godo. Sättet för denna pålagas utgörande är således det enda, som ännu återstår att besluta om, men detta har sina svårigheter. Regeringen tyckes ännu ej bafva gjort upp sitt system i detalj. Statsrådet är i stort beråd.. Antingen: skall-skatten läggas på kapitalinkomsten; eller också skall den utgå vid aktiernas transporterände på annan man. Hos oss är inkomstskatten icke någon nyhet. Ett förslag i: denna syftning framlades för konstituerande församlingen: Deri föreslogs skatten till 3 procent af. in: komsten. I Augwti 1849 ingaf hr Passy till lagstiftande församlingen ett lagförslag i sam: ma anda, hvari skatten, såsom jag: vill minnas, var upptagen till 1 procent; men detta förslag bekämpades af församlingens alla nationalekonomer, förnämligsast, om jag ej misstager mig, af den nuvarande stateministera, br Foulid. Det synes mig föga sannelikt att man nu vill återupptaga detta beskattningssätt, och följaktligen tyckes det systemy enligt hvilket skatten skulle utgå vid aktiernas transporterande å annan. person , komma att föredragas. Att skatten i hvad fall som helst-skall blifva ganska iobriogande, är säkert. Huru många franska och. utländska valutor hafva icke på endast en-månad blifvit lagfarna vid.domstolarne! Sannerligen, om industrien kommer att taga den vägen, skola vi inom tio år allesammans blitva förvandlade till idel in-F dustrisktier. Nu mera frågar man icke, då man möter hvarandra: Huru står det till med helsan ? utan: Huru står det till med edra aktier? — Jag tackar, mycket bra; och hur är det med edra, er hustrus och edra barns ? — De hafva tyvärr fallit. — Det var ledsamt, men hvaraf kommer det sig 2 — Det är ej lätt att säga. Tiderna och credit mobilier äro föränderliga. — Med dylika samtal lärer man i en framtid komma att hålia målron vid meskt. Det är derföre säkrast att i tid förse sig med goda aktier. Man låter, utan att nu för tiden stort bekymra sig derom, Neufchåielfrågan hafva sin gåvg. Sak samma är det nästan med frågan om furstendömena. Sedan freden blifvit återstäld, hafva dessa fiågor förbleknat och förlorat sitt intresse. Kejsar Aloxanders ukas, enligt hvilken aktier uti de ryska jernbanorna kunna inbetalas med franska räntepapper, har väckt uppseende; då denna förmån endast blifvit medgifven våra -valutor, så hafva teckentydarne i Paris deruti sett en liten artighetsbevisning mot Frankrike af alla ryesars sjeifherskare. hvaröfver de varit icke litet smickrade, . För öfrigt är det en mycket gängse öfvertyge!se, att ryssarne hysa synnerlig sympati för 058, och hvad oss fransmän beträffar, så kan man göra sig räkning på att vi, om någon skänker os3 sin vänskap, skola betala honom med samma mynt. Det ligger uti allt detta och äfven uti våra goda medborgares sätt att se saken en smula politiskt förutseende. Det finnes: väl ingen enda. kryddkrämare i Paris, som icke i grundsatsen gillar det engelska förbundet; ty det förflutna bleknar inför den närvarande stunden; men: i bottnen på hans själ rufvar tanken: la perfide Albion; dock — kommer dag, kommer räd. Ryssarne slåss sannerligen tappert. Härvid glömma icke vissa personer; som tro sig se: mera klart än andrax att tillägga: Månne icke kejsarenssjelf, han som: känner. engelsmännen, är litet. smittad af ryska sympatier? Man påstår: väl, att han tyckes: vara något stött öfver den brådska, hvar! med: hans ryska sändebud ingått äktenskap med en rysks, som skall ha de vackraste ögon i verlden. Detta är en fint, en politisk finess. Han är högst förtjust deråt. För öfrigt, om man har så vackra ögoa i Ryssland, så be visar detta blott, att: ryska folket i gjelfva verket-ör ganska civiliseradt. Uti min skildring af Frankrike talar jag om lika-obeiydliga saker, som. om;jag t.ex., då jag vill beskrifva en flod; skulle tala om några små vindstötar, hvilka gledo öfver dess yta, Jag tillägger dessa småsaker ingen betydelse, men de måla dock för er parisarnes sinnesstämning. Jag tviflar på, hvilket jag är angelägen att genast anmärka, att befolkningen i Lorraine och Elsass är af alldeles: samma tanke. Men Paris är Paris, och det ryska sällskapslifvet bar der:åter blifvit högst lysande. De rysks seigneurerne låta måla vackra saker till och med på väggarne-icsinachotell, och ryska da mer:trumfa på pianot nästan lika oförtrutet som våra: egna :käckaste pianospelerskor. Se der redan många anledningar att närma sig hvarandra! Tilläggom, att de ryska åkdonen visat icke äro de minst praktfulla. Jag hade tillfälle attvöfvertyga mig derom i går uti Boulogner skogen, och å propos denna skog, så behöfver jag ingalunda temna politiken ur sigte, för att tala om dess nyarunderverk. Boulogner(i. Ben Bö vr an OM OL w RR NM mA 1 on än ARR N jäar BR VV fr ME PN rn Häl. I KN JD. (EN OS OT rt. Jr AN RR RA Am om SÅ Pe 4 6 AA O NR FA Ö I FR GO Reg a a RR EE SARA a) VR Ule TP KN At Gr fört VR rn UM DJ