Aftonbladet – 4 mars 1857, sida 2

grunderna deriill. Hans far hade ej yttrat ett ord till. honom; derom, och, der fann: något hos domaren. Clayton,, som, gjorde det svårt att börja ett ämne, som han ej sjelf. visat sig benägen att: inleda.:;,;Han svar, som, vanligt lugn, allvarlig och! betänksam, ombesörjande alla sina plikter, med strängaste-noggrannhet och : punktlighet... Andra . dagen oä åftonen tog domaren Clayton sin:son med: sig och inneslöt. sig med honom i sitt arbetsrum. Samtalet. var å.ömse sidor plågsamt, och de båda partierna voro: alltför, fast rotade hvar och en;i sin öfvertygelse, för att någondera skulle kunna bringa den andra öfver på sin sida. Clayton vidhöll troget sitt påstående,: att lagen vore orättvis. och oriktig och grundad på en falsk princip, och att derföre en: person, som såge der i detta ljus, ej kunde förbinda sig. att handhafva och tillämpa den. Fadren deremot invände, att ehuru en mensklig, lag alltid måste vara ofullkomlig, så är den dock med: alla sina brister. en välgerning för landet, och; att det allrasämsta lagsystem vore bättre, än: anarki. Men; min far,, inföll Clayton, hvarföre kunde ni ej blifvit en reformator af systemet 2 a Min: son, svarade han, ingen reform. är möjlig, ,så länge vi-ej äro beredda att uppg fva slafsystemet, och detia kan ej,ske förr än. det uppstått en allmän och: odelad öfv.rtygelse om att detta system i sig sjelft ärett moraliskt ondt, då man först kunde vänta ett enhälligt beslut alt befria sig från detta onda. Hittills har dock ej förmöärkts minsta tendens i denta riktning, — icke ens inom den. Kår hvarifrån bvarje dylik tendefis ibåste utså — jag menar kyrkan. Mat har till och, med gått ända derhän att frän predikstolarne öppet försvara slafveriets princip; Kyilket jag på det högstå ogillar. — Så länge