Aftonbladet – 4 mars 1857, sida 2

kens afgud. Hon prisar sig också sjelf lycklig; öck hon tviflaratt någon kan vara det i högre grad än hon. En i sig sjelf obetydlig omständighet skall dock snart påminna hexne om sanningen af den satsen, att Der altid hörer To til Paradiis; ty. trots. all den glans, som omger henne, kan bön, icke undgå att furna sig outsägligt ensam; öfvergifven, ooh. olycklig. då: enhvar. gär att tillbringas den stora. högtidsdagenr 1: skötet af sit fämilj och-hön sjelf ioke kan vfinnav nå gon, som med uppoffring af dem försllwdyrbära, med minner från barndomen, från. föräldrehemmet, förbundna plägseden, vill: dela hennes furstligt rika bord. Af de Henne öfverallt mötande svaren Jag, äter. middag hos min mör Hemtar alltså SophiexArnould der lärdom, som det synes ha varit förfättarnes afsigt att bibringa åskådarne, och. hvilken utgör hufvudtanken i stycket, att; nemligen, rikedom, glans, ryktbarhet; att alla med besittningen af dessa förmåner förknippade och så mycket eftersträfvade, njutningar icke kunnz ergätta Qvinuan. familjelifvets stilla lycka. Väl hållna karskterer och. en;ledig dialog bidraga, i förening. med. den vackra. tendensen, attxvic det lilla stycket fästa åskådärens intresse. Mot dialogen har man likväl fog till demanmärkning, att de i. samtalet mellan Sophie Arnould och en hennes barndomsvän, målaren Didier, inskrufvade, i det pågående sam talet alldeles ieke naturliga; utan blott. för åskådaren beräknade vinkarne om det rens och ozkyldiga i de båda artister.:as barndomsvänskap; synat vara tämmeligen opåkallad: och nätt upp verka motsatsen af hvad med dem åsyftas; i det de remligen deda tenkenin på områden, dit d;n eljest aldrig skulle förirratsig. Ssdana vinkar, om än möjligtvis behöfliga och lämpliga inför en fransk. publik, äro. hvarken: det exe eller det andra isför en svensk, och det synes derföre som borde; vid franska siyckens bearbetning för svenska scenen, någet afseende fästas vid det olika: sätt att betrakta åtskilligavsaker, sem (eger rum i, Sverge och 1 Frankrike. . Att. detta i förevarande fall. blifvit. förbisedt,, bar till; följd, att man försnledes hos stycket spåra en viss slägtskap med: den härstädes ickev rätt. väl. amskrifna Darne-auxCamlias-genren, något hvartill föga anledning i annat fall försfunnits. Sophie Arnoulds rol. utföres af fru: Hedin med den natursanning och: elegans: maniär van att finna hos henne uti roler sf detta zlag. Endast kunna, vi ej, rätt göra oss klart. hvarföre fru Hedin, såsom vidförsta representationen i fredags var händelsen; skall till herrarnej i; testertalongen, adressera nägra ord. dem Sophie Arneuld:i en monolog ställer till medlemmarne, af det andra könetiallmärhet. Målaren, Didier spelas. af hr Sundberg. Iroi len förekonima: några kupletter; dena hr. 5:: sisom icke egande sångröst; på ett ganska lyckligt. sätt föredrager såsom ett slågs dekla. matorium. Emellertid syntes oss hr Sundbergs åtbörder under detta. föredrag nog lifliga och ej rätt öfverensstämmande med kupletter: nas enkla, mildt: rörande innehåll. . Tillägga vi slutligen att mill Böck. visade sig gahska mycket till sin fördel i en kammarjungfru: rol, torde föga mer vara att säga om utfö: randet af det lilla stycket. — Representationen af Grefve Essex, som i dag. för. första gången skulle gifvits, på kungliga teatern, bar: blifvit: instäld tanseende till hr Almlöfs inträffade bröstsjukdom. — Blavd-insamlingar för de. genom miss: växt nödstälde inom Finland hafva ingått från, Karlstad. 4001 rdr, Helsingborg 682 rår och Malmö 325: rdr; samt ifrån följande landsförsattlingar: Winslöf 200 rdr; Ramdala 95 rdr. 88 öre, Örkened 80 rdr, Wiingstad 51 rdr, Glimåkra 52 rdr, Måns -Persson i Glim åkra 19 rdr, Jemsjö 49-rdr: 12 öre, Dahl: i södra Angermanlatid 22 och genom hr prosten Hg. 15 rdr, allt rmt. (Sv. T.) — I Halmstadsbladei klagas öfver att prestbristen -blir-allt; mer tryckande inom stif: tetoch gör det för konsistorium omöjligt att anskäffa embetsbiträde åt alla de pastorer, som till följd af sin ålder hafva rättvisa anspråk på biträde 1 tjensten. — Hålländska 8ngbåtrbolaget lärer, utom sina begge fartyg, Halland och Kattegat). sätta ännw ett i fart, mellan Göteborg: och Libeck; med anhlöpande af samma mellanstationer som dessa. För anskaäffandeaf en ångbåt, som skulle göra. turer mellan-Landskrona och Stockholm såsom hufvudstationet, är nu anteckning påbörjad. För Komplettörande: af :ångbåtsfarten i Sundet inbjuder dessutom konsul Rooth i Helsingborg till aktieteckning på sitt i sömras inköpta, nu i Köpenhamn reparerade, elegant iståndsatta ångfartyg Kohbinoors. — Enligt i dag ingåögna underrättelser från skärgården; är hafvet fritt från is, och inseglingen obehindrad ända till Elgsnabben, c:a 3Y, mil hitom Landsort, der några isband äro liggande, hvilka sträcka sig till Dalärö fästning. Delarö hamn är isfri. Sedermera påtröffas körbar is å Kanholmsoch Jungfrufjärdarne ända till Lindalen, 1, mil bortom Waxholm. 1 öfrigt ligger is mellan Tenösund och Högarn, beläget 2 mil från hufvudstaden. Man anser utom ällt tvifvel ätt segelleden, såvida den nu rådande blida väderleken får fortfara ärsöppen om 8—10 dagar: — Från riksbanken hafva i, dag. blifvit utTosnlada itnkraleoen då nyveglagonas kannarekilip.