Aftonbladet – 3 mars 1857, sida 3

riktiga rörelser, och hvarförutan all rörelsebeskrifning blir omständlig och otydlig. Det afslogs. 4:o0 År 1856, och till och med efter lektor Sondens motion, utgaf en annan gymnastiklårare, Santesson, en högs. behöflig handbok i skolgymnastik ; ty denna är ej i bättre belägenhet än armens. Författaren begärde 200 rdr bko till tryckningsomkostnader, för att åtminstone slippa penningförlust. Det afslogs. 5:o Slutligen har gymnastikläraren Stwrömborg be gärt ett ännu mindre understöd till utgifvande af en Gymnastiklära, hvilket just i dessa dagar — afslogs. . Detta allt är ju uppmuntrande? Ända från det första till detsista försöket att efter band framlägga gymnastikens läror, hafva vederbörande antingen förfuskat, förklenat eller motverkat dessa försök. Och med allt detta ordar man om det uppräxande och uppvuxna slägtets kroppsuppfostran till fredens och landtförsvarets friborna värf, ja om allmän folkbeväpning m. fl. grundlagsfrågor, medan man utan öft verdrift kan säga, att mera vetenskaplig metodik vård) användes på dresserandet af hästar, än på menoiskors kroppsutbildning i samband med den intelIlektuella. (Insändt.) Om hvitmossars odling till äng. Hittills hafva hvitmossar ansetts nästan otillgängliga för all slags odling. Att detta icke är förhållandet, har en erfarenbet, som under de senaste åren förvärfvats, till fullo bestyrkt. Fördenskull och då landet år allt för rikt på hvitmossar, beder insändaren att genom Aftonbladet få meddela nämde erfarenhet samt huru han gått tillväga för att förvandla ifråsavarande slags mossar till ganska god äng. Detta har skett genom öfversilning af vatten istor mängd. Man har anlagt ett, 1 högst Z fot djupt, men ända till !2 fot bredt, dike utmed mossens högst belägna kant. I detta dike har så mycket vat en blifvit insläppt. om möjligen kunnat åstadkommas. Vattnet har från dikets nedra kant fått öfversi!a, helst öfverströmmma mossen och vid dennes lägst belägna kant upptagits uti ett, utmed denna anlagdt afloppsdike. Öfverströmningen har fortgått i flera år, så vidt möjligt varit, oupphörligt. Om vintrarne bar mossen blifvit betäckt med tjock is, i den mån strömningen afstaonat. — Istäcket och derpå liggande snö hbafva sammanpackat mossan genom sin betydliga tyngd, och den så kallade isbrännan bar vållat förmultning af mossens öfre lager. År efter år svartnar detta lager och grässtrån framkomma på flera ställen. Nu är mossen till en del fast. När så är, ipphöres med öfverströmningen, i stället för hvilken aföres en ängsvattning efter vanliga grunder, och om ännu ett år skördas sämre, men slutligen hårdvallsFräs. :