naten i Washington blifvit förkastadt. Uti denna tilldragelse visar sig skilnaden mellan den amerikanska och den engelska författningen, och detta ingalunda till den senares fördel. I England skulle hvarken parlamentet eller någon annan fått veta något om fördraget, så vida icke amerikanska tidningar offentliggjort dess ordalydelse. Uti England skulle det blifvit ratificeradt, utan att någon enda person, undantagandes kabinettsministrarne, haft tillfälle att yttra sin mening derom. Den professionella diplomatiens senaste åtgärder äro af den beskaffenhet, att en kontroll, likasom i Amerika, vore högst önskvärd. C. LD. — Vi yttrade oss i går om nödvändigheten af att i löneförhöjningsfrågan noga se till, att man icke låter leda sig in på en ny lönereglering, som icke lämpligen kan ske, då de omständigheter, som -vid en sådan böra tagas i betraktande, äro så föga eller snarare allsicke utredda och då en omorganisation af embetsverken är af yttersta behof påkallad, och att nu endast träffa en provisorisk anordning, som efter vissa uppstälda allmänna till ökningsgrunder sluter sig till de nuvarande lö ningsförhållandena. Vi åberopade dervid Norges och Danmarks exempel, och tillåta oss nu att något närmare framställa den behandling frågan erhållit i sistnämda land. Förlidet år framlade danska regeringen på Tiksdagen ett förslag till höjande af embetsmännens löner med anledning af den dyr: tiden. Regeringen förklarade dervid, att jus: denna dyrhet, det stigande värdet af landets produkter till fromma för det allmänna, gjorde det till en plikt för staten att se till, att des: tjenare icke till följd af dessa eljest gynnfhmma förhållanden skulle komma att lida nöd; mer wegeringen ansåg sig. ändock, med afseend: derpå att stegringen af lefnadskostnaderns möjligen kunde vara öfvergående, och att en förändring i embetsverkens organisation snar: torde Komma att ega rum, endast böra begära provixorisXa tillägg till de nuvarande lönerna efter ex för detta ändamål uppstäld skala. I detta, till landtbinget aflemnade förslag voro de provisoriska 2illä, gen, i förhållände till nu innehafvande löner, beräknade på följande sätt : För de första 400 Rbdr: 30 proc. tillägg. nästföljande 400 25 a b. nästföljarrde 400 15 D Jo; pästföljan.le 400 TU 2000—30001 Rbdr: 400 Rbdrs p 3000-5000 VY afskilnaden mellan isffinkomsten och: sistnämde belopp. 5000 Rbdroch averutöfver: intet tillägg. Landsthinget antog tetta förslag med några smärre förändringar i de bestämmelser rörande sportelberiikningar m. mi., som detsamma innehöll, att gälla fö.r:finansXcren 1856 —57 och 1857—58. Då förslaget avrefter kom till Folkethinget, framlade prof. Sveer der ett ändringsförslag, som genast adoptera des af flera bland thingets utmärktaste ledamöter, enligt hvilket förhöjningen dels endas: skulle gälla. för. finansperioden 1856 —57, dels tillökningarne äfven ske efter en ganskz egen metod, i det en del af lönerna för alla embetsoch tjenstemän, som icke ega löner in natura, sattes i spanmålj som då skulle betalas efter markegång. Efter vidlyftiga förhandlingar förenade mar sig om ett förslars till lag om utbetalning at löner och gager under finansåret 1856 —57, enligt hvilket en del af lönerna. skulle anslås att utbetalas i korn, efter den den 31 Jan: 1856 faststö Ida markegångstaxan för Själlands stift; och detta på sådant sätt, att de löner. som då ir ;ke öfverstego 100 rdr danskt (1 dansk rdr motr varande 2 rdr svenskt rmt) skulle helt och, hållet anslås i korn, nemligen till 25 tunnor ; af alla andra löner skulle .de första 100 re ir Beräknas till: 25 tunnor, och dernäs! uf hv: ad hvarje lön går utöfver 100 rdr intill 5001 dr, 40 rdr af. hvarje hundrade förvandlas till J 0 tunnor korn, och af hvad somlönerna öfve rstiga 600 rdr intill 2000 rdr, skulle 20 pr af hvarje hundrade fövandlas till 5 tunnor 0 rn. Bristande utrymme hindrar oss i dag att meddela en utförlig tabell, som närmare utvisar skalan rör de lönetillägg, som sålunda juppkomma till följd af den höga markegången. Detta förslag blef sedermera af folkethifget godkändt och af konungen sanktioneradt. Såsom skäl derför, att de högre lönegraderna erhöllo en långt mindre och de högsta ingen tillökning, anfördes i båda tbingen den omständigheten, att det egentligen vore priserna på: de oundgängliga lefnadsbehofven och icke å lyxartiklar o. d. som stegrats,: hvadan de ägre lönade långt hårdare drabbades af den dyra tiden. — Vi afsluta i dag meddelandet af Stockholms stads konsistorii utlåtande rörande det förslag till en förändrad organisation af huf