Aftonbladet – 28 februari 1857, sida 2

behöft) afvakta den erfarenhet, som kunde vinnasjFgenomtillämpningen ar de nya toleransstadgandena, för att erhålla några grunder till att kunna bedöma, hvilka bestäramelser som i detta hänseende kunnat vara nödiga för att ordna nyssnämda förhållanden. Man hade i detta hänseende att tillgå bestämmelserna i den norska dissenterlagen, som nr der en snart 12:årig tillämpning visat sig fullt ändamålsenliga under förhållanden, fullkomligt likartade med våra. Ehuru bestämmelserna emot proselytmakeriet alltid måste bli tämligen obestämda och för sin tillämpning beroende på godtycke, torde de, med afseende på opinionen hos en stor del af befolkningen, vara behöfliga i ett förslag sådant som detta. Genom de af hrr Thyselius och Iggeström föreslagna redaktionsförändringarne i punkterna 2 cch 3 skulle otvifvelaktigt någon större bestämdhet vinnas. I synnerhet skulle det innebära en väsentlig förbättring och ett närmande till norska författningen, om, såsom dessa hrr föreslagit, tredje punkten komme att lyda: Den som genom bedrägliga medel, hotelsereller löften om timliga fördelar, lockar eller på annat sätt söker att förleda någon till affall från svenska kyrkan, vare förfallen första gången ete. Deremot kunna vi icke instämma i förela get, att landsförvisningsstrafet för utspridande af villfarande lärosatser i vissa fall skulle bibehållas, nemligen för i utlandet född person, som vunnit svensk medborgarrätt. Vi anse detta såsom en inkonseqvens, efter hvad nämnde hrr förut yttrat om landsförvisningsstraffets olämplighet. Vi vidhålla den af oss förut utförligare motiverade åsigten, att man visserligen kan och bör: noga pröfva, granska och undersöka samt iakttaga all nödig försigtighet, innan -man beviljar främling svensk medborgarrätt, samt att vissa reglor och bestämda inskränkningar i lagstiftningsväg i detta hänseende äro nyttiga och nödiga, men anse det deremot alldeles olämpligt att, sedan en person blifvit naturaliserad och er-. hållit. svensk medborgarrätt, uppdraga uti lag-: stiftningen någon skilnad mellan honom: och andra svenska medborgare. Det skulle vara en. ganska stor anomali i lagstiftningen, att för samma förbrytelse stadga olika straff för olika personer, och hvad hrr Thyselius och Iggeström anfört derom, att man i det hela saknar rätt att kasta på andra stater personer som man sjelf vill bli af.med, eger sin fulla tilllämpning äfven på naturaliserad svensk medborgare, som före naturalisationen måst lösa sig från alla förbindelser till en främmande makt, hvarföre ingen sådan vore pliktig att mottaga och skydda honom såsom sin underte. Det förundrar oss, att ingen af de högsta domstolens ledamöter, som uttalat en mera frisinnad åsigt, gjort någon anmärkning mot den bestämmelse i det kongl. förslaget, genom hvilket föräldrar, som från svenska kyrkan öfvergått till annan troslära, skulle kunna helt och hållet beröfvas vården om sina barns upfostran eller dömas till böter och fängelse, om de samtala med sina barn i religiösa ämnen. Vi få utan tvifvel tillfälle att snart nog återkomma till detta ämne, då det kongl. förslaget, såsom vi förmoda snart nog, uti det skick, som regeringen definitift beslutar ge detsamma, framlägges i form af kongl. proposition.