Aftonbladet – 23 februari 1857, sida 2

det glunkas emellertid om, att hon efter dennas utlöpande måhända verkligen afgår för alltid, oaktadt vederbörande i sanning gått ända till, kanske till och med litet utöfver, gränsen för det strängt tillåtliga för att foga sig i de vilkor, hon som i lika många kabinettsfrågor, tid efter annan uppstält för sitt qvarblifvande åtminstone i teaterns nominella personal, hvarom kuriösa historier kunde vara att förtälja. Jag har i det föregående egentligen haft för tankarne den kongl. teaterns talscen. Hvad operan angår, lemnar den alltjemt ganska mycket att önska, och det skall ej så obetydligt till för att lyfta den till. hvad den är i många andra hufvudstäder, äfven dem af andra klassen. Fru Fossum, hur användbar och i vissa afseenden ganska presentabel primadonna hon än må vara, är likväl icke i stånd att ensam uppbära. en hel opera, och å den manliga sidan har man tyvärr egentligen blott f. d. aktningsvärdbeter och få nya förboppningar. Hr Stenberg är en god baryton, som öfverallt skulle kunna med fördel låta höra sig, och hr Schram en god bag; men en första tenor hör bär ännu alltid till de fromma önskningarnes kapitel, och, medgifvom det, det är dock en väsentlig sak. Casino gör goda affärer och utmärker sig genom, en. obestridlig lifaktighet hvad repertoiren angår, . Hr Bögh, som sedan i fjol är denna teatefs direktör, utvecklar en outtröttlig verksamhet och låter nya folkkomedier, vådeviller .och dylikt gå slag på slag öfver soenen. Liksom det är billigt att erkänna det Bögh som dramatisk författare sjelf här en alldeles icke vanlig talang och verkligen i vådevillen presterat åtskilligt af mera värde än mången velat här medgifva — ty det finnes oliquer och skrån öfverallt -— så låter det sig ej bestridas, att han äfven som direk