Aftonbladet – 23 februari 1857, sida 2

MUSIK. Ibland den verkliga uppsjö på musikaliska tillställningar; som en tid bortåt egt rum, erbjöd den till förmån för hrStrandberg å kongl. teatern sistlidne lördags aftön gifna större konsert mycket af intresse: Konsertgifvaren uppträdde i första afdelningen med en särdeles melodisk aria ur Lulw af Kublau samt de begge täcka romanserna Warum so ferne af Reissiger och Vöglein mein Bote af Käcken. Om det vackra violoncellackompagnementet till den förra nästan erhållit brorslotten, så hade tenorstämman så mycket bättre tillfälie i den senare att göra sig gällande, hvilket äfven väl iakttogs af sångaren, som berömligt ackompagnerades å violoncellen af hr Arnold och å pianot af hr kapellmästaren Foroni. Fru Strandberg sjöng ur Robert Isabellas aria Robert, dig som jag älskar och skänkte, genom sin säkra sång och det dramatiskt lifliga uttryck hon deri inlade, så mycket intresse som möjligt åt denna i granna fioriturer och rulader utminuterade salongskänsla, som här skall föreställa kärlek. Det gamla ordspråket les extremes se touchent sannades denna afton så till vida, att icke långt efter den nyssnämda följde Agathas stora aria ur andra stR