Aftonbladet – 18 februari 1857, sida 1

VIRUS ARV TUVUSPVIARVIN: (Från Aftonbladets korrespondent.) London den 7 Februari. Under adressdebatten har det visat sig, att alla rykten om: ministerförändringar saknat grund. Russell och Gladstone, hvilka förmenas hafva slutit fred med Palmerston, hafva båda angripit ministårens utländska politik. Så till vida gjorde. de således gemensam sak; med -tories; men hittills saknas. alla tecken till, att någon fusion med dessa egt rum, att. någon gemensam, krigsplan blifvit antagen, eller att någon ny misterlista vore i fråga. I underhuset framställdes. icke något amendement till adressen; i öfverhuset fann lord Grey, väl: mycket bifall till. sitt klandervotum mot: ministeren hos talarne, men hade vid omröstning blott 12 röster på sin sida, bland dem ;lord Aberdeens. Tillåt mig att,iinnan jag öfvergår till nyheterna för dagen, kasta en blick på partiernas ställning, hvilken utomlands måste. förefalla något oredig, enär gamla benämningar ännu alltjemt bibehållas, hvilka för:längesedan förlorat. sin fordna betydelse. Whig.begagnas. nu för tiden. endast att beteckna frändskap. Jag kan icke erinra mig att jag under min mångåriga vistelse i England funnit någon enda person utom regeringen, som kallat sig. så. , Whigs. äro medlemmar af vissa stora familjer, hvilka äro mångfaldigt med hvarandra: besvågrade. och hvilka hålla tillsammans i politiken eller åtminstone gjort det ända till. nyaste tider. . Man har uträknat, att. under Russellska ;kabinetet (1846 till. 1851) alla ministrar, understatssekreterarn 0. 8..v. härstammade från lord Russells farmor. Russell stod i spetsen för denna aristokratiska familjs angelägenheter, men skötte slutligen. affärerna så illa, att hans kabinettt af pur svaghet gick öfver ända och han tillika med sina anförvandter måste, efter det korta Derbyska interregnum, ingå: koalitionen. med. Aberdeen och de öfriga under Peels ledning från tories affallna fribandelsanhängarne.. Då Aberdeen och hans; vänner utträdde ur ministeren och Palmerston blef premierminister, blefvo whigs fortfarande utan anställning. :; Lord John Russell. sjelf, som från början af år 1855, jag vet ej huru ofta, utträdt och åter inträdt i ministeren, blef: slutligen definitift utesluten derifrån. Benämningen tory har på senare tider åter kommit i bruk, sedan den i ungefär 20 års tid. varit undanträngd. af ordet konservativ. Peeliterna, som för 10 år sedan bildade ett så betydande parti, att de i underhuset kunde bestämma besluten, hafva smält tillsammans till ett halft dussin; de mest kända af dem äro Gladstone, utmärkt talare, och Sydney Herbert, lord Pembrokes blifvande arfvinge. Ehuru Manchester-partiet -bekänner sig till Peels grunsatser, kan man dock icke betrakta det såsom peeliter, ty de understödja hvarje minister, som låter dem rättvisa vederfaras, han. må för öfrigt tillhöra hvilket parlamentariskt kotteri som belst. Med namnet liberale slutligen betecknas en brokig samling, sinsemellan oense, utan organisation, utan tillräckligt stöd af större jordegendom — premierministerns förnämsta anhang; han har nemligen efter hand tillhört alla partier och förenar liksom kameleonten på sin hud alla sina anhängares och sina motståndares schatteringar. Förnämsta hindret för bildandet af ett torykabinett är partiets brist på talent och på affärsvana. Så påstås det åtminstone, men enligt min tanke är detta öfverdrifvet. Det är alt märka, att i hvarje minister finnas två understatesekreterare, en permanent och en parlamentarisk). Endast den senare, hvilken det tillkommer att uppträda som talare, ombytes tillika med kabinettet; den förre, likasom hela den öfriga underordnade tjenstemannapersonalen, stannar. qvar, och honom tillkommer det egentliga arbetet. Delöpande göromålen kunna således aldrig stanna af, och nödiga upplysningar stå alltid till buds. Men emedan under tio år, med blott ett kort afbrott, en liberal minister alltjemt stått vid styret, så hafva de yngre och friskare viljorna, för hvilka tiden gjordes alltför lång, deserterat. från tories, och enär under just dessa tio år antalet af embeteoch tjenstemän mer än någonsin förökats, så haren talrik och fast sammanslutande byråkrati uppkommit, hvilken genom hundratals trådar hänger tillsammans med parlamentet och med folket och icke gerna skulle ce patronatet öfvergå i andra händer. Den står äfven i förbindelse med tidningspressen, och utom en daglig tidning, en veckotidning och en revy, hvilka alla underhållas medelst tillskott af tories, finnes det icke numera något toryblad af betydenhet. Derföre uppstämmes ett allmänt. skrän vid blotta tanken på en toryminister, ehuru hvar och en, som lugnt begrundar saken, måste medgifva, att tories hvad inrikes angelägenheter beträffar skulle regera precist på samma sätt som whigs eller lord