Aftonbladet – 12 februari 1857, sida 2

— Med anledning af det senast utkomna häftet af professor INaumanns Svergss Statsförfattningsrätt inneböll Berlingske Tidende nyligen en anmälan af samma arbete, ur hvil ken vi här meddela några utdrag: Ibland nutidens svenska författare i statsvetenskapen, säger den danske recensenten, är det näp peligen någon, bvars skrifter förtjena en större uppmärksamhet än professor Ch. Naumanns i Lund. Han är den förste, som systematiskt behandlar Srterges hela statsförfattningsrätt. Den historiskt-dogmatiska metod, som han härvid använder, är äfven den bästa vägledning för efterbildning, emedan den belyser hela gången af den svenska statsförfattningens utveckling, och tillika, under det den alltjemt anför och tolkar lagens text, ofta meddelar de betänkan den, hvaraf de särskilta lagbestämmelserna blifvit en följd. Bland dessa betänkanden finna vi det väsentliga af dem, som utgått från utskotten, och af hemställningar till konungen, hvilka hvart och ett på sin tid utgjort en länk i reformernas kedja. Sedan recensenten derefter lemnat en öfversigt af arbetets innehåll, såväl af den historiska delen som af den dogmatiska, fortfar ban: Det är redan förut antydt, att den ärade författaren, genom hänvisning till nu gällande lagparagrafers historiska utveckling och deras motiver, gifvit stöd åt de af honom uppstälda lärosatser. Härtill knyta sig nu i synnerhet de talrika anmärkningar, hvari rättskällorna och författarens teoretiska betraktelser sammanarbetats med yttringar i den svenska och utländska litteraturen, och med hänvisningar till främmande statsformer. Härvid har icke heller Danmarks grundlag af år 1849 förblifvit obemärkt. Dessa anmärkningar bafva sålunda ofta ett inmehåll, som öfverskrider den positiva svenska rättens gränsor och egnar sig till belysning af punkter i den allmänna statsrättsvetenskapen. Den utförliga framställningen af konungens rättigheter gifver företrädesvis anledning till slika undersökningar. Härvid fästa vi våra landsmäns synnerliga uppmärksamhet