Aftonbladet – 12 februari 1857, sida 1

TJUGOFÖRSTA KAPITLET. Gudsdyrkarne. Negcernas Camp-meetings äro ett hufvuddrag i den amerikanarnes religiösa utveckling, som lämpar sig särdeles väl till landets stora utsträckning och de enkli naturvanor, hvilka merendes tillhöra, en gles befolkning. Utan tvifvel bafva de också, öfverhufvud taget, verkat mycket godt. Det onda de medfört har inskränkt sig bloit till sådana olägenheter, som alltid uppstå vid stora folksamlingar, der en orts. hela befolkning drages tillsaramans i ett brokigt virivarr. Såsom vid andra dylika tillfällen i alla länder finnes der folk, som drages dit af allehanda orsaker: somliga af nyfikenhet, andra aflävgtan efier något ovanligt, somliga för att förtjena på lättrogeiiheten, andra för att drifva gyckel, andra åter för att bedja. Så länge vägen till himlen förblir smal och trång, så länge skola alltid de ödmjuka och sanna gudsdyrkarne utgöra minoriteten vid dylika sammankomster. Vi kunna ej gifva. någon bättre föreställning om de olika motiver, bvilka drefvö de olika gudsdyrkarne till mötet, än genom att föra våra läsare från ställe till ställe den morgon, då de olika deltagarne i sammankomsten gjorde sina sista förberedelser till afresan: Mellan John Gordons egor och Canema stod -en timmerhydday hvilken Abijah Skinflint uppbygt till: sin bkandelsbod. Denna handelsbod. var dock helatraktens befolkning till en förargelsegenom den. till visshet gränsande misstanken att Abijah hufvudsakligast dref handel med de närliggande plantageroas negrer, och att en stor del af de mångfald:ga varor har utbjöd till. salu kommit honom orättmätigt till.-handa från kundernas egna visthus. Men inga bevis funnos. Abijah var en slug. karl, gänglig; torr och mager, medhvass näsa, små