Aftonbladet – 7 februari 1857, sida 3

rad. Transportfartygens antal är 330. Alle fartygens sammanlagda värde antages till om-i kring 147, millioner for. SCHWEIZ. Uti kantonen Freiburg synes åter ett borgerligt krig vara på väg att utbryta. Allt sedan 1848 års författning proklamerades, i strid med majoritetens önskan, har stort missnöje herrskat inom kantonen, som hörde till sonderförbundet, hvilket sprängdes 1847. Det besegrade partiet afhöll Fig hittills från valförrättningarne, men vid de för tvenne månader sedan förrättade valen deltogo deremot ultramontanerna, hvaraf följden blef, att majoriteten uti det nya storrådet, som nyligen sammanträdt, består af konservativa och katolska deputerade, hvilka genast börjat att i massa gifva Juft åt sin förbittring öfver den radikala författningen, och fordra revision af densamma. Men enligt författningens föreskrift. kan en revision af densamma först företagas fjorton år efter dess utfärdarde, och storrådet har således genom sin omröstning ådagalagt, att det icke skyr ett brott mot författningen, när det endast på detta sätt kan blifva densamma qvitt. De båda partierna uti kantonen stå således åter på krigsfot mot hvarandra, och ett öppet utbrott af fiendtligheterna kan troligen endast förekommas, om förbundsregeringen går inbördeskriget i förväg och tvingar katolikerna att böja tig för lagen. Dessas antal utgör 90,000, de ref rmertss endast 12.000. Engelska sän.tebudst i Bern har uppgifvit de vilkor, på hvilka Preussen, enligt hvad drottningens regering har god anledning tros, ska I vilja afstå från Neufchåtel. Dessa vilkor äro: 1) att konungen behåller titeln furste af Neufchåtel; 2) att han bibehåller sina privategendomar i landet och 3) att garanti lemnas för upprätthållandet af några religiösa och verldsliga stiftelser, för hvilka konuagen intresserar sig. Uti förbundsrådets svar af den 29 Oktober bifaller förbundsrådet dessa vilkor, mot att konungen afstår irån suveräniteten öfver landet, likväl med tillägg, att .regeringen i Neufchåtel bestämdt förklarar, att den icke känner till några preussiska privategendomar uti kantonen; men om sådara skulle finnas, skola de åtnjuta beskydd såsom all annan privategendom,. Deremot påstår bemälde regering, att de domäner och inkomster, hvaraf konungen såsom landsherre varit i besittning, icke kunna hänföras under begreppet privategendom, och på denwa grund anser förbundsrådet önskeligt att, till förebyggande af missförstånd, det uttryckligen nämnes hvad konungen menar med pprivategendomo. SPANIEN. Indgpendence Belgess korrespordert uti Madrid, hr Emil Boyer, blef den 22 Januari uppkallad till eivilguvernören och tillrästavisades med stränghet för sina häftiga uppsatser mot den närvarande regimgen. iSpanien. Herr Boyer erkände öppet att ban skrifvit de skarpa anfallen uti det belgiska bladet, men förklarade att ham ej tillhörde något parti uti Spanien, att han .j kunde: annmat än betrakta och bedöma sakerna från sin liberala synpunkt, samt att ham endast hållit sig till bevisliga fakta. Genreralsekreteraren erbjöd sig då att lemna hr Boyer åtskilliga upplysningar, och bad honom slutligen att ej omnämna detta sällsamma förhör i sina korrespondenser. ITALIEN. Från Turin skrifves att österrikiske kejsarens vistande i Lombardiet icke föräsdrat det spärda förhållandet mellan Sardinien och Österrike. Kejsar Frans Josef hade den 24 Januari kommit helt nära sardinska gränsen, nemlige till Pavia, och likväl hade konung Victor Emanuel ej afsändt någon att välkom. na och lyckönska kejssren. Ett yttrande afl. kejsaren till en militärisk adelsman, anföres äfven såsom vittnande om en mindre vänskaplig sinnesstämning mot Piemont. Kejsaren skall nemligen hafva sagt: De lombarder, som räkna på Piemont, synas glömma, att Österrike är mäktigare än Piemont. Konungen af Neapel vistas uti Caserta, der han är strngt afsöndrad från all beröring med den öfriga verlden. Till och med de högsta officerarne vid garnmisonsregementena hafva ej kunnat utverka sig tillstånd att få uppvakta honom. Fem af konungen sjelf utsedde kavalleriofficerare hålla vakt kring hans person. Ingen får utan särskilt pass besöka Caserta, och innan ett dylikt pass meddelas, måste man uppgifva resans ändamål och långvarigheten af vistandet uti Caserta. — Ryska sändebudet, grefve Kakoschin, skall hafva gjort ett nytt försök att öfvertala konungen att gifva efter för vestmakternas fordringar, men svaret skall hafva varit bestämdt afslående. Konungen har fast heslutat att bibehålla sitt gamla system. — En neapolitansk koloni kommer att grundläggas vid floden Parana uti Argentinska republiken, dit politiska fångar. komma att försändas, om de dertill lemna sitt bifall. Settembrini skall gifvit sitt bifall och kommer att afsändas till denna koloni, men Poerio vägrar ingå derpå, emedan han anser saken som ett slags deportation. . RYSSLAND. År 1856 utgjorde värdet af varuinförseln i Petersburgs hamn 68,871,752 rubel silfver, och af utförseln 55,157.017 rubel silfver. De derför till Kronstadts och Petersburgs tu!lverk influtna tullumgälderna uppgingo till 9,700,733 rubel silfver.. Sammanlagdt hade 3374 fartyg inlupit, deribland 430 ångfartyg. TURKIET. I Konstantinopel väntade man ett besök af trcherkesshöfdingen: Ahmed bey. De tscherEDER kö vo rr Ro -— Ar K — ÖLEAA— Cu DI M AS AD må fr kn PR Fife IE er