Aftonbladet – 3 februari 1857, sida 3

Att emellertid vare sig 1847 eller 1856 8, 3 försvarsplaner icke äro förnaftsenliga , torde !C blifva så alldeles lätt att bevisa. De ännu lefvande af de statsstyrelser sort bstn med försvarsverket att skaffa, må hvar i sin stad liksom jag söka sopa rent för sin dörr; de döde de sofva i frid, både de och deras plaver äro troligen lävgesedan förgätne, och allt klander emot dem tyckes vara ändamålslöst. Hr grefve Anckarsvärd föreslår rikets ständer at! afslårnedläggandet af någon kostnad, vare sig för nybyggnad eller underhåll af linieskeppen, och att rikets ständer bestämma ett särskilt anslag för kanopslupår, flöttans bringande till största möjliga med penningetillgångarne förenliga höjd. Jag kan icke föreställa mig att rikets ständer skulle bifalla ett så vådligt förslag söm det vore, att icke underhålla den flotta vi ega, eburu den icke är fullt effektiv, d. v. s. ännu icke försedd med åogkrafr, syonerligen önder ntvarande politiska förhållanden, då;allt bör uppbjulas för att emöt den farliga grannen värna det älskad fosterländet; och den ädle grefven har låtit hänföra sig alltför mycket af sin förkärlek för roddvapnet, då han gjorde detta förslag, icke ihågkommande att något är bättre än intet. Hvad kanonslupsflottans bringande till största möjliga höjd beträffar, är jag ense med hr grefven, om dermed menas en ångkanonslupsflotta, men icke ett öre för att bygga flera sådane som nu befintliga roddsuparne, dessa numera olämpliga, vanmäktiga och folködande farkoster. , Låt jullarne underhållas, och om behofvet kräfver, bygg. nya; de-försvara nog den plats de intaraiförsvaret, men låtom oss icke förspilla våra kräfter på företag, som icke hafva annat än förluster och förödmjukelse. Slutligen föreslår hr grefven att af de äskade Jöneförböjningarne provisoriskt måtte bifalias endast hvad som begäres ifrån och med premierlöjtnants graden utföre, de lägre graderna igenom, likväl vid veloppens bestämmande, med fästadt afseende å det förhöjda traktamente, som vid den effektiva sjötjensten uppbäres. ; Om detsa förslag: skulle äntagas, komme det förhållande att ega rum: att en premierlöjtnant, som efter nya staten skulle få 1200 rår rmt i lön, fioge 250 rår mera än sin närmaste förman kaptenlöjtnanten, som uppbär endast 950 rdr samma mynt. Men letta kan omöjligen vara hr grefvehs mening. Förmodligen tror hr grefven att det förhöjda traktamentet (rätteligen sjötraktamentet) skulle jemka örhållandet; men det kan inträffa, och det bar 0 räffat, att en premiereller sektindlöjtnant för längre id icke är kommenderad till sjöss, och da borde van efter grefvens förslag ju få större lön än sin örman. Ingen kan högre än jag önska att premieroch ekundlöjtnanter få den af Kongl. Maj:t äskade löeförhöjningen; men-jag frågar, hvad ha väl kepenlöjtnanterne förbrutit, att de icke skulle få blifva elaktige i välgerningen ? Och jag frågar också, hvad jar väl flottans officerskår i allmänhet förbrutit, för tt den icke skulle blifva delaktig i löneförhöjninen lika väl som garnisonsregementena, hvilkas löeförhöjning hr-grefven rättvist tillstyrkt? : Hr grefea torde föreställa sig att de högre graderna vid lottsn: äro allt för högt lönte; men utan att göra ågra jemförelser med garnisonsregementena, hvilkas ögre befäl lika med det lägre ingalunda åtnjuter åigra stora löneförmåner,: tager jag mig friheten pplysa hr grefven derom att en kommendörkapten fverstelöjtnant) har 2490 rdr, högst 2840 rår; en apten (major) 1575, bögst 1875 rår, allt riksmynt, ch detta må väl icke, anses vara för mycket efter rån 30 till.50 års tjenstetid. Icke annat än förbiseende häraf har kunnat vålla tt hr grefven med sin kända humanitet har kunst föreslå något för flottan så olycksbådande !!!