Aftonbladet – 21 januari 1857, sida 2

Den politiska scenen har under de senasts dagarne företett en högst intressant tableau vivant, en grupp af den mest förvånande effekt: Svenska hldningen såsom erkänd organ för den yngre högern — den beryktade f. d. utgifvaren af Argus, såsom representant för det s. k. Riksbl det och de få landsortsblad, som ännu af h som låta föra sig iiledband och slutligen d a poltiskt-poetiska fraktionen Ridderstad-Alb-4o med Östgötha! Correspondenten till or-ån; — dessa trenne makter stående rygg xot rygg såsom goda och trofasta vapenbri er, färdiga till ömsesidigt b stånd och till ridderlig kamp: för junkerismen, för sjelfva -kärnan, hjertat och gräddan:f junkerpartiet! Hvad säges om en dylik sammanställning? Är det icke ett skådespel f r gudar? Kan den djerfvaste fantasi tänka sig någonting mera bizarrt och djupt komiskt på de politiska kombinationernas område? Och likväl är det hela en solklar, påtaglig verklighet. Vår tid ärisanning rik på monstruös företeelser. e Låtom oss något närmare skärskåda de särskilta stämmorna i denna vackra trio. Svenska Tidningeti; som alltid röjt en synbar förkärlek för junkrarne, har genom hr v. Hartmansdorffs död förlorat den af sina stödpel som utgjorde bladets enda hufvudsakliga samband med det gammalkonservativa partiet, och har nu helt och hållet kastat sig i junkrarnes armar; ihopp att der finna ett behöfligt stöd för sin materiella existens och i den tanken stt tiden för junkrarnes makt nu börjar upprinna, bar den kastat de gammalkonservativa öfver bord. Svenska Tidningen deltager med lefvande intresse i grefve Lager bjelkes oppositionella demonstrationer och vill synbarligen framställa honom såsom den der för närvarande är herre öfver den politiska ställningån och inom representationen spelar den vigtigaste roll. Vi återkomraa längre fram till det rätta värdet och den verkliga betydelsen af dessa demonstrationer. Det s. k junkerdöme, som nu uppträder i flera europeiska länder, innebär ett krampaktigt försök att rädda och återupplifva bördsaristokratien, hvilket i många af sina företeelser är af lika sorglustig natur, som det medeltidsehevaleriets sträfvande att öfverlefva sig sjelft, hvilket med en så djup ironi blifvit tecknadt af Spaniens snillrikaste författare. Det är titan tvifvel med en. instinktmässig känsla häraf som Svenska Tidningen med allo flit sökt att välta skenst af löjlighet och Don-Quixotteri öfver på junkrarnes motståndare, och t.ex. medanledning af tryckfribetsdebattenframstält den medborgerliga frihetens uppriktiga vänner och fienderna till försåtliga junkerreformer såsom uppblåsta och i blindhet fäktande dårar.. Men den munterhet Svenska Tidningen vid dylika tillfällen visar är mycket krystad. Det ör icke lätt att spela Cervantes, när man i sjelfva verket har en Sanchoroll att utföra. Hvad f. d. utgifvaren af Argus, den s. k, oförliknelige korrespondenten, angår, så torde en vidlyftig karakteristik af denna ökända publicistiska personlighet numera vara täm: meligen öfverflödig. Den hberala pressen och särskilt Aftonbladet ha redan för många år sedan så klart blottat den mannens falhbet och uselhet, och så noga följt honom på spåren i hans krumbugter och smygvägar, att man hos dem, som af honom numera låta föra sig i ledband, måste förutsätta en hög ad af politisk omyndighet. .. För denne pulicitetens marknadssökande tusenkonstnär gälla Er mindre än intet; det kommer endast i fråga att låta använda sig för det ena eller det andra iatresset, och den fråga man vid de särskilta kameleontiska skiftena i hans verksamhet måste göra, är icke: hvilKd: principer förfäktar han nu? utan: i I hvilkas sold befinner han sig för närvarande? Efter att såsom en utkramad citron ha blifvit bortkastad af de ultrakonservativa och proRe ASS LEGO SAT