Aftonbladet – 20 januari 1857, sida 3

nn rn fiske, emot viss lämplig afgäld till innehaf. varen af bemmanet, hvilken afgäld, i brist aj godvilligt åsämjande, borde af gode män beJstämmas. Såsom skäl för afstyrkandet ha utskottet anfört, att förslaget, i fall det bifölles, skulle alltför mycket ingripa i enskiltes rätt. I N:r 13. Tillstyrker att, i anledning af en utaf riksdagsfullmäktigen Jöns Persson från I Blekinge län i bondeståndet väckt motion, om förändrade föreskrifter i afseende å laxfisket i hafvet utanför Listers bärad, rikets ständer ville uti skrifvelse till K. M:t i underd. anhälla, att K. M:t täcktes förordna om undersöknings anställande. huruvida strandegarne genom utfärdandet af kongl. kungörelsen den 22 Dec. 1834 blifvit förnärmade i sin urgsmla rätt till fiske i hafvet och derefter vidtaga de deraf föranledda åtgärder. N:r 14. Afstyrker et br C. H. Berglund i borgareståndet väckt motion om ändringar i kongl. reglementet för skyddskoppympningen af den 29 Sept. 1853, så att det komme att bero af föräldrars och målsmäns fria vilja. huruvida bårn skulle undergå vaccination eller ej. Häremot hafva motionären och grefve T. Rudenschöld r.serverat sig. N:r 15. Afstyrker af riksdagsmännen Olof Olsson från Westmanland, J. Smedberg från Elfsborgs län och Erik Olsson från Södermanland i bondeståndet väckta motioner om till stånd att fortsätta auktion å landet senare på aftonen, än genom k. förordningen den do Sept. 1848 är medgifvet. N:r 16. Afstyrker af lektor Sonden i presteståndet väckt motion om förändrade före skrifter rörande folkskolemedlens redovisning och aflemnande, äfvensom en af riksarkivarien Nordström föreslagen förindring rörande ifrå savarande medels asflemnande till folkskolistyrelserna. Bankonutskottet. N:r 11. Hemställer att grunderna för val af revisorer och suppleanter i och för granskningen af bankodiskontverkets i Stockholm förvaltning och räkenskaper tör detta och följande år intill nästa lagtima riksdag måtte bestämmas och för K. M:t uppgifvas, ;å det att två revisorer för hvarje rikestånd må blifva härtill utsedde och kallade samt att i och för grenskningen af lånekontorens räkenskaper för nästlidet och följande år intill nästa riksdag, en revisor och en suppleant af de särskilta riksstånden måtte för hvartdera lånekontoret för hvarje är utses, N:r 12. Tillstyrker att, i anledning af er utaf hr O. W. Palander i borgareståndet väckt motion .kamreraren A. A. Drakes enka, Sofia Drake, född Löfvenius, må, så länge bor lefver ogift, från bankofullmäktiges s. k. dispositionsräkning undfå ett ärligt understöd af 116 rår 32 sk., motsvarande skilnaden emellan den pension hon nu uppbär och den som för närvarande tillkommer kamrerare i banken, eller 350 rdr, allt bko ett utgå från 1855 års början. RAA YRAN Hr G. F. Ekholms anförande i jernvägsfrågan i borgareståndets plenum. den 6 Deoember 1856. Sedan Kongl. Maj:t uti dess för handen varande nådiga proposition behagat adoptera de af öfverste Ericson framstälda förslag till stambanornas sträckning inom fäåderneslandet, torde det tillåtas mig att anföra de erinringar och betänkligheter, som för besagde förslags antagande af rikets ständer, enligt mitt förmenande, erbjuda sig och träda i vägen. I detta hänseende tiger jag mig friheten att, i främsta rummet, föra det högtärade ståndet till minnes den nådiga proposition, nir 4, som af Kongl. Maj:t förelades rikets senast församlade ständer den 16 November 1853. Sedan Kongl. Maj:t deruti er-Jinrat om den statsgaranti, hvilken rikets ständer utt fäst till befrämjande af en jernvägsanläggning, att genom ett aktibolags försorg utföras emellan sjö-: arne Wenern och Mälaren, för befordran af en hastigare förbindelse emllan rikets tvenne största städer, Stockholm och Göteborg, samt förmält, att Kongl. Maj:t uppdragit åt chefen för topografiska kåren. generalmajoren Akrell, att, efter anstälda forskningar och undersökningar, till Kongl, Maj:t afgifva underlånigt yttrande och förslag till ett systematiskt bestämmande af hufvudeller stamlinier för jernvägskommunikationer inom riket, så hade bemälde gene-Å ralmajor understält Kongl. Maj:ts nådiga pröfning ett preliminärt utkast, antydande den riktning i all: mänhet, hvaruti, enligt hans förmenande, stamlinierna borde sträckas i ett framtida jernvägssysten för södra och mellersta delarne af Sverge. Generalmajoren Akrell hade, utgående från den grundsats, att de af den inre rörelsen i landet länge godkä:da och efter landets beskaffenhet någorlunda afpassade hufvudvägar också utvisade den allmänna riktning, i hvilken siamlinien för ett jernvägsnät kunde och borde anläggas, bland anvat föreslagit en jernvägslinie vesterut, utgående från Stockholm, med dubbel bana till Barkarby; och derifrån genoni Westerås, Köping och Orebro till Svartå Öfre Bruk, samt jemväl antydt len riktning, hvaruti denna vidare borde fortlöpa, för att utgöra en jernvägsförbindelse, icke allenast mellan Stockholm -och Göteborg, utan äfven emellan le begge förenade rikenas hufvudstäder. Detta förlag hade af styrelsen för allmänna vägoch vattenpygnader blifvit, med instämmande i de af generalnajoren Akrell anförda åsigter i afseende på jernvägsstamlinierna och deras hufvudriktningar, i allnänhe godkändt. K. M:t hade vidare, jemte tillkännagifvande, det 5. M:t utfärdat nådigt privilegium jemte bolagseglor för ett aktiebolag, som erbjudit sig att utöra den föreslagn2 jernvägsanläggningen emellan Köping och Hult, påkallat rikets ständers uppmärk amhet å tvenne hufvudfrågor, som ansågos böra tasas i betraktande, nemligen a) i hvilken mån och på hvad sätt bör staten befrämja avläggningen af törre eller mindre jernvägar? och 5) hvilka så bekaffade anliggningar böra i främsta rummet beordras till verkställighet? I afseende på första frågan föreslog K. M:t att såsom gruadsats borde antagas, att hädanefter icke lågra jernvägsstamlinier måtte i Sverge anläggas ch utföras annorlunda än medelst statens omedelara försorg och på dess bekostnad. I afseende åter på den andra frågan. röjer sig ke det ringaste tecken dertill, som, skulle K. M:t 0 oc OM i KR KL BR RR RR KR LR