Aftonbladet – 20 januari 1857, sida 3

MM nr Penning. ; Hvem vet om icke solen kan tiva fram rätt som det är. (sfsides) En utländsk rCBA a ab! då kan jag få äta med knif ooh skratto bäst jag vill, då behöfver jag icke hela vå olika sätt på olika personer, ty jag känvrer ju icke en enda kutte. af Börd. Ack! vågar jag tolka dessa ord i den rcning, som skulle göra mig tili de, lyckligeaste bland dödlige? Vågar Jeg äter bringa denna ring på dess fordna plats? Penning. Jal men med vilkor! af Berd. Befall! Hvad du önskar är för mig icke vilkor, utan lag. Penning. Nå väl! Jag vill icke vidare höra några moraler, bii uppmanad till falskhet, och mera sådant, ty, ser ju, då tar jag min matiz ur skolan. Kom ihåg det. Och jag är qvinna, som står vid hvad jag sagt. af Börd. Hur hög och ädel syns du mig icke i detta ögonblick I Du kastar förställningens mantel långt ifrån dig. Du vili icke lita en enda stafvelse af falskhet sudla dina läppar. Nej; du skall aldrig behöfva ta din matts ur akolan, för att nyttja ditt eget så träffande, ;3 naiva uttryck. Jag fogar mig blindt ef er din vilja. Penning. Nål se det der låter höra ig Parpa brukar väl säga, att man bör ts skriftligt på allt, men jag, jag tror dig på dina or. . uj Börd. Tjuserska! (för ringen på Pennings finger).