Aftonbladet – 20 januari 1857, sida 2

Article Image
procent öfver S533 års normalstat. Då det nul: afven gifves regementen, der nämde öfverskott är ganska litet, och andra, der sådant öfverskott omöjligen kan uppkomma, emedan inga boställen finnas att för gemensam räkning utarrendera; så uppstår genom dessa förhållanden en högst betydlig olikhet i aflöning emellan de med endast konstant lön aflönade tjenstemännen i samma grad vid olika regementen ). Denna af räkenskaperna synliga skiljaktig-. het emellan löneemolumenterna för alldeles enahanda tjenstebefattningar vid olika regementen kan väl icke förnuftigtvis försvaras, men utöfvar emellertid ett mindre skadligt inflytande än den i räkenskaperna osynliga, fastän högst betydliga, olikheten emellan löneinkomsterna för löntagare inom både samma grad och regemente. Detta är förhållandet med de grader, der löntagaren är försedd med s. k. effektift boställe, som han sjelf disponerar, och hvars uppskattade afkastning är inräknad i hans lön ?). Det öfverskott ett s. k. effektift boställe lemnar utöfver uppskattningsvärdet är, såsom ofvan nämdes; ej synligt i aflöningsräkenskaperna, och förblifver en hems , lighet, så länge indelningsinnehafvaren sjelf brukar bostället. Men enär de fleste sådane boställen äro af innehafvarne på deras tjenstetid bortarrendera :e, och tjenstgöringsreglementet för sådant fall föreskrifver, att arrendekontrakten skola insändas till regementschefsexpedition, så är det möjligt att, genom dessa kontrakter, på siffran bestämma en del med effektiva boställen försedde löntagares verkliga inkomst. Inom samma regemente är det icke ovanligt, att den ene sqvadronseller kompanichefen har mera än dubbelt så stor lön som den an! dre. Sammalunda är förhållandet med öfrige i grader, der effektiva boställen ingå i lönen. . Insändaren känner med visshet, att vid ettl. kavalleriregemente fionas fanjunkare, hvilkal: för sina till omkring 200 rdr bko uppskattade , buställen erhålla i årligt arrende 12 å 1300 rdr bko, uuder det att, vid samma regemente, andra fanjunkare eller sergeanter, med dåliga j; boställen, åtnjuta obetydligt högre lön, än den, i normalstaten bestämda eller 200 å 250 rdr. bko. ; Löneliqviderna med de lyckliga individer, som råkat få sådana boställen, hvilkas afkast-: ning, i anseende till belägenhet eller konjunk-: tursförhållanden, stigit oförväntadt högt, ärol: rätt roliga att granska. j Antag till exempel, att vid ett kavalleriregemente, der öfverskottet af de för gemenl: sam räkning utarrenderade boställena medgif-: ver de kontanta lönernas och lönefyllnadsbe-: doppens förökning med 30 procent utöfver: bvad 1833 varit beräknadt, finnes en sqva-. Gronschef, som utarrenderat sitt till 1200 rdr) bko uppskattade boställe emot en årlig arrendesumma af 3000 rdr bko, en visserligen mer än vanligt hög, men på långt när icke den högsta inkomst ett eller annat sqvadronchefsboställe lemnar. — Årsliqviden med denne sqvadronschef får följande utseende, när de för honom och för hans kamrater lika stora afdragen för ackordsränta m. m. icke tagas med i räkningen: t ?) De grader, som hafva endast kontanta löner, äro alla andre kaptener eller ryttmästare, löjtnanter och underlöjtnanter äfvensom en del underofficerare vid infanteriet. ) För dem, som icke ega någon närmare kännedom om aflöningssättet för indelta armens embetsoch tjenstemän, har insändaren trott sig böra meddela följande utdrag af kapten Grills särdeles förtjenstfulla Statistiska sammandrag af indeloiogsverket,. Del 1, sid. 60, 61. Den senaste förändring, som indelningsverket undergått uti hvad som rörer boställena, skedde år 1833. I och för denna reglering undergingo först samilige boställen ny taxering, och bestämdes den reveny, som hvart och ett af dem ansågs kunna årligen lemna, hvilken benämnes boställets uppskaltningsvärde. Åtgärden, enär bostäliena, redan från början af olika godhet, under tidernas lopp mycket olika hade stigit i värde, var af behofvet påkallad. På grund af densamma uppgjordes derefier rezementenas löningsstater. Samma organisation, bestående vidare, att egne boställen endast af regementschefer, majorer, sqvadronsoch kompanichefer, af regementsoch mönsterskrifvare skulle innehafvas och besittas på lön samt af fanjuvkare och af ivå öfriga underofficerare, vanligen de 2 sergeanterne eller sergeanten och äldste furiren på hvarje kompani, samt af alla 3 sergeanteroe vid hvarje sqvadron. Desse så kallade effsktive boställen utsågos bland hela antalet och afpassades då ytterligare med afseende på lämplig storlek och afkastaing samt läge inom kompaniernas stånd. Vis kavalleriet, der nummerstyrkan sattes på 5 isiället för 4 sqvadroner inom hvarje bataijob, omdisponerades boställena för denna orsak, och i Skåne tilldelades infanteriregementena en del boställen, som förut tillhört kavalleriet derstädes, Alla öfriga boställen bestämdes att utarrenderas för de avdra löntagarnes gemensamma räkning, och till fyllnad i lönesta:erna, hvart och ett i mån af ledighet, för en tid af 30 år i sender, och på de vilkor, som vid srrendeauktioneraa kunna bestämmas. Med detta ärende har ivom hvarje regemente en boställsdirektion, sammansatt af landshöfdingen i länet, regementschefen, en kapten eller ryumästare och regementsskrifvaren, bestyret. Arrendebeloppen uppbäras af sistnämde redogörare, samt förvaltas, sammanförde i en massa, af löningsdirektionen, bestående af en major, en kapten och en löjtnant, utsedde inom regementet, samt regementsskrifvaren, och anördoas, liksom den gemensamma lönefondens öfriga inkomster, enligt faststäld aflöningssiat. Då högre arrenden, än efter uppskatiningsvärdet, kunna betingas, fördelas öfverskolten på samilige löntagare utöfver staten, i förhållande till hvars och ens kontanta lön, likväl med undantag för underofficeerarne och några andra. Vid några få regementen och kårer har af gammalt endast ett mindre antal boställen funnits, så att derstädes samma fördelningsgrund, som vid den öfriga armön, icke kunnat följas. Anm. Sedan kapten Grills verk utkom, hafval. några, men mindre betydande, ändringar i ofvan-Å ående bestämmelser blifvit anbefalda. BER KODE SN ERE BEATA FET Ear IA RESAN EA der efter värme och köld. Men jag bör säga : dig, att vi Penningar ha för sed att vara så: der tämmelicgen lika ÅA nla2g un wils

20 januari 1857, sida 2

Thumbnail