Sustaf-Adelfs-Kalender, som nu upplefvat sin fjerde irgång. Den är utgifven i Darmstadt, och då den, oaktadt utgörande 80 sidor i stort format och innehållande åtskilliga illustrationer, säljes för ett par groschen, synes den vara beräknad på en mycket stor spridning. Man finner här bland annat en afbildning af Fogelbergs Gustaf Adolfsstaty, teckningar af åtskilliga scener ur Reformationshistorien samt af protestantiska kyrkor, som Gustaf Adolfsföreningen låtit uppbygga åt nödstälda evangeliska församlingar i katolska länder. I texten finner man åtskilliga mindre bekanta drag från Gustaf Adolfs lefnad och vistelse i Tyskland, en kort biografi öfver Gustaf Wasa, redogörelse för Gustaf-Adolfsföreningens senaste allmänna sammankomst i Heidelberg m. m. Under titeln Der Schwedenkopf meddelas en sägen från Spessart, enligt hvilken byn Eschau led svårt af det giftiga vattnet i dess brunnar, till dess under trettioåriga kriget en svensk kapten kom dit och lät sitt folk gräfva en brunn samt liksom på post vid densamma uppställde en i sten uthuggen bröstbild af en Svensk krigare. Vattnet, heter det, förblef derefier godt och ännu för tjugo år sedan fanns svenskbufvudet qvar vid brunnen. Litterärt från Finland. Akademikern doktor Sthiefaer i Petersburg har redigerat och på tyska utgifvit: s,Gruodzöge eiher Tuogusischen Sprachlehre nebst kurtzem Wörterverzeichniss, enligt efteremnade. manuskriptet af Castren. Arbetet utgör 7:de bandet af de på vetenskapsakademiens i Petersburg bekostnad utgifna M. A. Castrens Nordische Reisen and Forschungen, och är den femte grammatik af Castren, sorg hittills utkommit. — I finska bokhanieln har nyligen utkomthit samt äfven till Sverge lifvit öfversänd Studentfesten för J. W. Snellman, åsom professor vid Finlards universitet, firad i Helingfors den 7 Okt. 1856,. Denna broschyr innevåller, jemte skildring för öfrigt åf festens anledning och förlopp, elfva tal som vid tillfället blifvit hållna, le flesta ordagrannt, några få i resumå. — Helsingors tidningar anmäler ett häfte Smärre dikter af Gariel Lagus (Helsingfors, 102 sid. stor 8:0). Det heter denna anmälan: Kritiken skall ha åtskilligt att wvatdärka Hos dessa förstliogar — och hvilka förstlinsar böra ej vänta sig deita? Den skall säga, ait aognadens klarhet och idenskraftiga, sammanhållna utveckling saknas. Men den skall tillägga, att denaå id hos de flesta dikterna hvitar på en riktig, en poetisk åskådning, och det är redan mycket, ty det första hos växten är fröet. Vilögga också vida mera vigt derpå, än på formens tidiga rundning, som hos ar L. är ofta märkbar.,