Aftonbladet – 13 januari 1857, sida 2

ERRORS RA. FEMTE KAPITLET. Harry och hans hustru. Flere mil från den Gordonska egendomen stod på egorna af en gammal och något vanvårdad plantage ett litet nätt timmerhus, hvars yttre anblick utvisade både smak och omsorg. Det var nästan inhöljdt i de rikaste rankor af gul jasmin och omslingradt med festoner sf en praktfull Lamarqueros, hvars mjölkfärgade knoppar och blommor vackert afbröto mot de finuddade bladens mörka glatta grönska. Huset stod inom en inhägnad, bildad af en hög häck af amerikansk Jernek, bvars ständigt grönskande löfverk och skarlakansröda bär gjorde den alla tider på året till en vacker anblick. Inom inbägnaden låg en väl och omsorgsfullt skött trädgård, med de skönaste frukter och blommor. Denna lilla bostad, med sitt utseende af smakfull prydlighet, så olika de vanliga kojorna i södern, var Harrys och hans lilla hustrus h-m. Lisette — så hette hon — tillhörde en fransk greolska, hvilken plantagen nyligen tillfallit i arf. Hon var en liten fin, luftig varelse, en blandning af afrikanskt och franskt blod, som ealstrat en af dessa fantastiska sydländska kombinationer, hvilka ge samma intryck af yppighet och skörhet, som man röner af tropiska insekter och blommor. Af både fiderne och möderne-racerna hade hon fått i ärf ett lidelsefullt, fint och ytterligt känsligt väsende, en natur af evig barndom, med all dess friska njutningsförmåga af det närvarande, all dess tanklösa oförskräckthet för framtiden. Hon står der vid sitt strykbord, strax utanför dörren till buset, och sjunger muntert vid sitt arbete. Hennes runda, mjuka, barnsliga gestalt visar sig till sin fördel i den lilla nätta blå klädningen, som öppnar sig framtill öfver en ehemisett af snöhvitaste linne.