Aftonbladet – 10 januari 1857, sida 2

UppgifterfrånStookhelmsEnskilda Bank Pden 31 December 1856. Depositionsräkning. nnestående den 30 Novembe: nsatt i December . . . . Jttaget i d:io . . ss so ss : . 2: 26600. Innestående 538,604. Uppoch Afskrifningsräkning. Rmt rdr. Öre. nnestående den 30 November . . 276,856. 11. nsatt i December . . . 588,124. — 05. 264,980. 16. Uttaget i d:o ro cs 2 640,895. 32. Innestående 224,084. 84. Postremissvesglar. Rmt rdr. Öre. Fransport från den 30 November . 948,821. 59 Sålde i December . . . so soc 21. Infriade i d:io . . os 499,237. 74 Vexwelräkning. Rmt rdr. Öre. November 30. Ej förfallne vexlar. 780,287. 79 Köpte i December . 268,684. 83. 1,048,972. 62. Infriade i die so 441,093. 80. Ej förfallne 607,878. 82. — Det är nu mycket öfver ett år som mar baft att vänta på Stockholms konsistorii utlåtande rörande det väckta förslaget till er behöflig ombildning af hufvudstadens folkskoleväsen. Vi torde, till tjenst. för dem son icke följt med gången af denna angelägenhet. böra göra en kort rekapitulation i ämnet. 1842 års folkskolestadga anbefalde, såsom bekant, att den nya folkskoleorganisationen ovilkorligen inom fem år, d. v. s. senast å: 1847, skulle vara genomförd. Detta oaktadt hade Stockholms konsistorium, af hvilket mar säl bort vänta initiativet, ännu i Augus:i 1846 icke låtit förspörja den ringaste afsigt att befatta sig med saken, så att slutligen stadsnämden fann sig befogad att taga frågan on händer. Sedan derefter revisorerne öfver 1851 års fattigvårdsförvaltning i hufvudstaden bland annat äfven gjort anmärkningar vid åtskilliga tolkundervisningen rörande förhållanden, hvika efter deras mening förtjente undersökas och omorganiseras, och dessa revisorernas anmärkningar både inom . vederbörliga stadsauktoriteter och i allmänna tidningarne blifvi: vidlyftigt afhandlade, tillsattes mot slutet af år 1853, enligt sockenstämmonämdens beslut, en komit för att närmare utreda frågan och sfgifva förslag i ämnet. Till ledning för sitt arbete ansågo komiterade nödigt att först inhämta åtskilliga upplysningar angående folsskolornas tillstånd m. m. och uppsatte för detta ändamål ett ganska fullständigt och detaljeradt formulär af frågor, hvilka icke be höfde föranleda till något slags undersök. ingar, utan hufvudsakligen fordrade bestämda sifferuppgifter ur tillgängliga handlingar. Svaren hade utan svårighet bort kunna afgifvas inom fjorton dagar. Komiterade hade likväl trott sig icke böra begära dem inom kortare tid än tre månader. Härmed aflopp så, att sedan omförmälde frågor utfärdats i Januari månad 1854, komiterade först i slutet af Februari följande året 1855, oaktadt åtskilliga påminnelser underhand, lyckades få de begärda upplysningarne från samtliga församlingarne. I medlet af följande Maj månad hade ko: miterade sitt ganska vidlyftiga betänkande färdigt och tryckt; och på kort derefter hållen sockenstämma blef deras förslag i alla dess väsentliga punkter så godt som enhälligt antaget. För att sammanjemka de obetydliga skiljaktigheter, som förekommit, förehades förslaget på sockenstämmonämden i September månad samma år, blef äfven der så godt som enhälligt gilladt, och isgafs senare på hösten, med hr öfverståthållarens förord, till ecklesiastikdepartementet med anhållan att derå erhålla K. M:ts stadfästelse. Frågan är hufvudsakligen, huruvida folkskoleväsendet i Stockholm skall få behandlas såsom en för hela staden gemensam angelägenhet, eller fortfarande vara en församlingsangelägenhet; och det tyckes såsom borde afgörandet af en sådan fråga vara en kommunens ensak. Emellertid ansågs i departementet ärendet böra hänskjutas ti.l konsistorii hörandes det är egentligen svårt att säga. hvarföre. Om nemligen konsistorium afgåfve ett gillande utlåtande, så vore ju ingenting dermed vunnet; och om äfven samtlige de 8 prestmån, af hvilka konkistorium består, vore emot förslaget, skulle denna omständighe kunna vara ett hinder för genomdrifvandet aj en reform, som så allmänt, mar kan, oansed smärre afvikelser i enskilta punkter, säga en: hälligt förordats af stadens myndigheter, ifrår och med sockenstämman till och med öfver ståhållsreembetet, ocå af allmänna opinionen önskas? Skulle väl 8 prestmän kunna be: tyda så mycket i en stad med bortåt 100,00( invånare? Konsistorium har tagit saken på sitt egne vis. Det har nemligen hvilat på saken. Efte mer än ett års förlopp hör man ännu icke a konsistorii betänkande, Konsistorium behöf ver mer än ett år för att yttra sig öfver et ämne, som redan sedan två eller tre före gående år writ på tapeten, afhandladti stads nämden, i sockenstämmonämden, på socken stämmor (der konsistorii ledamöter äro ord förande), i församlingsskolstyrelserna (der kon sistorf ledamöter likaledes äro ordförande) på offentliga sammankomster, i tidningarne hvarom det således är otänkbart att ej kon