Aftonbladet – 7 januari 1857, sida 3

ver det svenska familjelifvet, som att påstå helpensionen någonsin kunna ersätta detta, äfven om det, tyvärr, mångenstädes är nästan utträngdt af verldslifvet och förströelserna. Min goda tant kan väl ej vilja rycka den unga flickan från den husliga härden, från föräldrar. och syskon, från hemmets luft, för att låta henne uti den stora helpensionens kasernlif inandas husliga dygder? Säg mig, att det är ett skämt, och upprepa att i ett fall har,Ernst Ludvig rätt, fullkomligt rätt i sak, nemligen när han vill uppfostra flickorna i ädla familjer. Ty ;rundfalsk, är väl i alla fall den priricipen att undandraga barnet den moderliga vården, det faderliga inflytandet; hela den hemmets verld och den välgörande atmosfer, der karakteren och själen natuiligast utbildas, der den moraliska individualiteten så att säga skapas, och der kunskaperna under kärlekens ledning utveckla fig från blomma till frukt. Må ingen misskänna helpensionens värde såsom ersättning för familjen, der den ej finnes, men må man lika litet inbilla sig att rätta sättet att bilda möd ar. skulle vara att aflägsna den unga flickan. från. hennes moders hjerta och göra henne till en främling i hennes faders hus. Äfvenså måste väl hvar och en inse, att det är just vid 12 års å!der, som förståndets bildning och de allvarliga kunskapernas inbämtande borde börja i stället för att sluta; och en normalskola, en högre skola för fruntimmer slöjdskolor, med ett ord, allt som kan på ett naturenligt sätt bidraga till menniskansg moraliska utveckling och förmåga att berga sig sjelf, är det visserligen statens plikt att befordrä, såväl för dess öttrar som för: dess öner, och säkert ligga dessa ämnen hvarje tänkande medborgare i Vv ra dagar om hjertat, Ännu ett ord, min nådigaste tant Ulrika, känner du qvinnonaturen bättre, än Lars Jo