Aftonbladet – 3 januari 1857, sida 3

för den ställning hvari viikomma, då de nio armådivisionerna blifva mobiliserade. Jag kan försäkräjsått decrykteriysosöm omtalats i; några tidningar, att det är fråga om att af Schweiz äska krigtKostnadsersättning från möbiliseringsdagen, äro. tillförlitliga. ÅA andra sidan skalbk man, icke åtiöja sig. med fångarnes frigifvande mutan: fordra att Neufehåtel återlemnas åt Preussen... Man påttår att det på högre ort skall vara segdt: Man måste vara 1: Schweiz för att sedan afsäga sig sin rätt. Detta sedan synes.tvifvelsamt för rätt många. Men mani förstår, attalla fordringar, som äro eventuella och fattade för. den händelse att fångarne icke skola blifva frigifna innan den 2 Janbari, icke äro egnade att bilägga tvisten i godo. De ministeriella tidningarne, som under loppet af. månaden insinuerat, att Preussen, oaktadt förberedelserna till kriget, skulle mottaga en vänskaplig imakts bemedling (hvilket tyckes vära i andan at nötet den 8 December), dessa samma tidningar bekräfta nu, att; Preussen; fordrar fångarnes frigifvande. utan vilkor såsom utgångspunkt för alla :uaderhandlingar: Med; audra ord: döstskall icke: mottaga något förslag; om ick: fångarne på förhand äro försatta i frihet. Vi nalkas således vigtiga förvecklingar, och ingen betviflar att preussiska restaurationen i Neufchatel. skall. blifva en signalxtill en-kontrarevolution i Schweiz; bestämd attromstörta det föreningsoch demokråtiseringsverk, hvil ket 1848 ersatte de schweisika patricier:.as välde. Man wvill göra slut på frihetens siste fristad, på konticenten:.Detta är naturligtvis för :det närvarande: blott de inmersta tankarae hos dem längst framskridna) den allra yttersta högern. Men fråa krigets början skall ni få se dessa ideer debatterade. på alla tonarter. Det är 14 dagar sedan man begärde fångarnes försättande på fri fot. I dag: säger. men helt högt ide feodales tidningar, att Neufchåtel bör återgifvas åt Preuesen. Inom vist tid skall man anmärka, att furstendömet Neufichåtel icke kan vara. en del af det republiIkanska och demokratiska Schweiz; sådant idettabildades 1848. Manskall deraf: sluta. att det är nödvändigt att förstöra denna agi tationernas brännpunkt och återkomma till den ordning, om förefans före sonderbundets nederlag. i Om man tror sig kunna gissä våra ultras emliga tankar och förslåger, så förstår man mindre Frankrikes hållning under dessa vigtiga omständigheter. Det är det varma undersöd .som Frankrike lemnat. Preussen och Monitörens. afskedsbref till. Schweiz d.:16-December, som: hafva bestämt deh nuvarande btällaingen. Diplomatien förlorar sig i gisshingar för att förklara denna statskonst, som bryter med alla Frankrikes traditioner uti dess förhållanden till schweiziska förbundet: Man har: -redan : här och der utkastat iden, ätt Frankrike icke med missnöje skulle seden andra barrier sönderfallå, som wienerkongressen upprest på dess flanker; den första; de Förenta Nederländerna, föll 1831 genom Belgiens afsöndring från Holland.: I sjelfva verketskulle: ett: -deladt och stympadt Schweiz vara ganska beqvämt för dess mäktige granne, tom naturligtvis ganska obetydligt skulle bry sig om att Preussen hade en förlorad utpost i den: lilla kantonen,; helt: och ;hållet . skild från. dess, stora: operationsbaser. Frankrike skulle-beherrska Schweiz utan att mer än nu behöfvå frukta Preussen. Andra tro att Frånkrike, då det närmar sig de militära. och mer eller mindre absolutistiska; hofven :1i norden, söker framför. allt, att : försäkra sig. om två strängar på sin båge; som det heter; och att visa att-det kan undvara England: Liksom om det icke vore nog med alla de svåra . förvecklingar, som hota. .oss; befarar han. att frågan omide. preussiska. truppernas genomtågs genom -de; södra staterna skall: föranleda konflikter mellån Schweiz och desså stater. Tyska förbundet skulle på dutta sätt kunna blifva inveckladt i kriget och man tror att konseljpresidentens kusins, öfverste Manteuffels, : sändning till -Wien, --hvaromdetär fråga sedan i:går, skulle kunna ha sammanhang med denna senare eventualitet. fivad angår detaljerna af de militära åtgärderna, så har den kabinettsorder, som bestämmer, förberedelsernay verkligen blifvit undertecknad d. 20 December, såsom jag rämde i P. SV till mitt senaste: bref. Men sjelfvå mo biliseringen kan väntås d: 2 Jånuari, ifall eke fångarne till dess äro försatta på fri fot eller. Europa; kastar sig mellan de. båda länderna, hvilketrför ögonblicket är föga sannolikt: Öm ärmåns:saråmdnsättning. och befälnafvarne, finner ni upplysningar i tidningarne; hvilkas uppgifter äro riktiga. Om åtta dagar sksll Preussen, såvida de händelser jag nyss, nämde; icke, mellankomma,: hafva mo: biliserat. 135,000-man. Krigspartiet skall triumfera. Från den stunden sko:a i de feodala tidningarne röster låta höra sig; hvilka lyckönpska Preussen, emedan fördundsrådets halsstarrighet föranleder Kriget -och medgifver Preussen, ätt återförvärfva sina rättighete; i! Neufchåtel. Ni torde tillåta mig att återkomma till allt detta om få dagar, ty händelserna skynda gå, att de nödga oss fö:ja dem: St S————— 0 —— RIKSDAGEN DAGENS PLENA: FE ET SR SS