Aftonbladet – 17 december 1856, sida 2

RIKSDAGEN. I dag hafva till samtliga rikestånden aflemnats följande kongl. propositioner: 1:o Angående förändring i och tillägg till riksakten; 2:0 förslag ej mindre till lag angående ordningen och vilkoren för utländsk mans upptagande till svensk medborgare, än ock till stadga för konungens regeringsrätt; 3:0 angående lösen för den åt korporalerna vid indelta armen och soldaterna vid Söder manlands regemente anslagna aflöningsspanmål: 4:0 angående upplåtelse af vissa delar af Jönköpings f. d. fästningsområde till Jönköpings stads disposition för ny tomtreglering ; -5:0 angående utbyte af iadragna: militieboställena.-n:o 1 --Steglipge. och n:o 8 Plöninge mot Höganäs stenkolsverks andelar i kronoskat ehemmanen n:o 1 Vestra Klappe och n:o 1 Östra Kiappe i Malmöhus län; 6:0 angående pension från allmänna indragningsstaten för majoren Lessing; 7:o abgående d:o dio-för förre regementsskrifvaren Gruddel;8:0 avgående förhöjning af förre krorolänsmanv oen Hellebergs pension från allmänna indragningsstaten. SM Mrs 4 MO Nm v NEN I Hf mro me ON -DAGENS PLENA. Ridderskapet och Adeln. Behandlingen af de hvilande förslagen till grundlagsändringar fortsattes med föredrazandet af n:r 13 angående sammanträde af riksstånden för gemensamma öfverläggningar; n:r 14 angående tiden för revisionerna af stats-, bankooch riksgäldsverkens tillstånd, styrelse och förvaltning; och np:r 15 angående uppskof i riksdag; och biföllos alla utan diskussion. Riddarhusutskottets memorial, tillstyrkande tryckning af samma utskotts memorialer, bifölls, sedarv upplagan på friherre R. Cederströms förslag blifvit bestämd till lika antal exemplar som protokollerna. Grefve Frölich uppläste ett längre skriftligt anfö rande, innehållande anmärkningar vid kongl:: propositionen-om ett statistiskt embetsverk, hvilket remitteradestill statsutskottet: Presteståndet. Det åttonde af de i konstitutionsutskottets memorial n:r 2 innehållna grundlagsförslagen, som rörer utvidgad representationsrätt, upptog hela förmiddagens plenum. I den särdeles underhållande och sakrika diskussion, som öfver denna fråga fördes, deltogo följande talare: prostarne Arosenius, Eurn och Melander, doktor Säve, prosten Wåhlander, professorerne Carlsson och Lindgren, doktor Sandberg, prosten Emanuelsson, professor Agardh, prosten Holmberg, lektor Sonden, prostarne Tegner, Gabne och Mellqvist, doktor Gumelius, prosten Almqvist, biskop Björck, riksarkivarien Nordström, prosten Rundgren, domprosten Knös, biskop Annerstedt, prosten Söderberg, doktor Björkman, prosten Ljungdahl, biskop Thomander och prosten Landgren. De flesta af dessa talare yrkade bifall; för afslag talade endast prostarne Arosenius, Euren, Melander, Wåhlander och Rundgren samt professor Lindgren. Bland de i allmänhet både grundliga och liffulla föredrag, som höllos, framstodo i synnerhet biskop Thomanders samt professorerne Carlssons och Nordströms anföranden. Vid anstäld votering bifölls förslaget med 33 röster mot 15. Det följande förslaget n:r 9 föredrogs derefter och bifölls utan diskussion. Borgareståndet. De återstående punkterna 10—15 i konstitutionsutskottets memorial n:o 2, med uppgift å hvilande förslag till ändringar i grundlagarne, genomgingos och biföllos utan vidare diskussion, än att br Wallenberg vid 12:te punkten anmälde sin protest mot adelns förmenande af bättre rätt till ordförandeplatserna i utskott, samt lade konstitutionsutskottet på sinnet att förnya förslaget tills det ginge igenom. Från åtskilliga personer hade ansökningar inkommit att blifva antagna till e..o. kanslister i ståndet utan arfvode; dessa ansökningar bordlades. Lagutskottets betänkande n:o 5, om justitieombudsmännens embetsförvaltning, begärdes på bordet. Af de-af hr statsrådet Wallenståen i detta plenum aflemnade kungliga propositioner blefvo en del bordlagda, en del till statsutskottut remitterade. Hrr Boman och Bodell afgåfvo skriftliga reservationer mot ståndets beslut att antaga konstitutionsutskottets förslag till ändring i städernas representationssätt. Bondeståndet. Pienum i dag på förmiddagen har nästan helt och hället upptagits af protokollsjustering. För öfrigt ha blott. .permissionsansökningar, ordningsmål : och dylikt förevarit,, — Med anledning af hvad Petter Jönsson nämt i ett föregående plenum, då Nils Olssons motion om allmän vapenpligt föredrogs, om majoe Stierosvätds inkallande till utskottet för upplysningars: afgifvande i fråga om: hans :motion angående Tandtförsvarets reorganisation, hade Nils Larsson blifvit; .anmodad underrätta ståndet, att hr Stiernsvärd. aldrig. blifvit delgifven något sådant besut. Petter Jönsson upplyste med anledning häraf, att han sagt: söm jäg minnes rätt,, så blef motionären inkallsd c Huruvida något bestämdt beslut blifvit fattadt att inkalla hr Stiernsvärd eller om frågan blifvit blott väckt och förbandlad på utskottets afdelning utan stt; beslut:följt, kunde Petter Jönsson icke bestämt erinra sig, men han önskade, att Lars Magnus Knutsson skulle vitsörda att saken verkligen varit i fråga idöm utskousafdemingen. Detta gjoråe också Lars! Maghuts Knutsson bv Pers Nilsson i Espö meddelade ett. honom tillsändt intyg af dåvarande sekreteraren i utskottsafdelbingen, innefattande. att något beslöt om hr Stiernsvärds tillkallande icke blifvit fattadt, hvarmed den saken afslöts. Mengel anmälde atmärkningsånledning emot statsrådet och chefen för lendtförsvärsdepartementet. Lagutskottets betänkande n:o 5 lades till handlingarne. SJ hs ps SR FR PR Rn a Borgåreståndet. Debätten om ändring i stadgandena angående slädernas representationsrätt. (Forts. från gårdagsbladet.) Hr Erics on förmälde sig representera ett samhälle, der talrika embetsmän funnos, och på hvilket de yttrade farhågorna för embeismannainflytande således skulle vara tillämpliga. . Men.den erfarenhet man häft af deras deltagande i vården om detta samhälles kommunalangelägenheter. lugnade honom för alla sådana farhågor, och han röstade derföre för förslaget. Den öya sakernas ordning, som derigenom skulle skapas; vore just? egnad att undanrödjan den likgiltighet, som nu möjligen på vissa-ställen kunde ega rum. ; Hr ZLållerstedt ansåg borgareståndet alltsedan 1809 ej ha Haft under pröfning något så vigtigt förslag som det förevarånde. Det vore här fråga om en utvidgning,af städernas representationsrätt, och detta innebure nögot helt annat, än om det gälde att hos adeln, hos presteståndet inrythråä några nya elementer. Det gälde nemligen här, beredandet af representationsrätt åt medelklasserna. Talaren ansåg sig dej behöfvå erinra om den rol-tredje ståndet spelat i historien; huruledes det, efter att i de fria municiiterna först ha erhållit en naturlig verkningskrets, utgjort ett stöd för konungamakten, och huruledes hvarje framsteg i socialt ;hänstende varit fästadt vid namIn eh hen stor KET eller en stor minister, som i so f big på det tredje ståndet. Senare uppstod en schism ,som ledde tillven katastrof, den franska revolationen. Efter 1815 hade konungamakten intagit