Aftonbladet – 17 december 1856, sida 2

STAÄANILN: Några framstående män af moderadosparet, nemligen hr Mon, en man med diplo: vatisk ryktbarhet, hr Armero, president i mi-; tärrätten, samt hr Bermudez de Castro, söka ilda en koalition för befordrande af en kontitutionel styrelse i: moderadospartiets anda. )e båda förstnämde hafva köpt bladet Diario .spagnol,, som kommer att blifva koalitioeng organ. Det har, börjat sina operationer ed ett häftigt anfall på finansministern Mires, anledning af hans låneförslag. Handelsninistera Nocedal understödjer anfallet moi fires, men. denne försvarar sig käckt och l: ynes gå segrande ur striden, emedan en: nängd större och mindre kapitalister beslutat amla sig under industrisällskapets ledning, ör att deltaga uti lånet. ITALIEN. Uti Roms andliga kretsar sysselsätter man ig för närvarande lifligt med förlaget att tifta. ett katolskt universitet uti preussika provinsen Westphalens hufvudstad, Miönter, och det tros att påfven, som hyser lifigt intresse för saken, kommer att hos kovingen af Preussen väcka fråga om detta örslags bringande till verkställighet, Moniören berättar att belägringstillståndet blifvit ipphäfdt uti Romagnan i Kyrkostaten, med undantag för provinserna Ankona och Boogna. Belgiska tidningen Le Nord meddelar en elegrafrapport från Paris af den 10 dennes, nligt hvilken resningen på Sicilien skulle vara fullkomligt besegrad, samt större delen f insurgenterna och. deras båda hufvudanföare blifvit tillfångatägne. Pariserkorrespondenter och engelska tidningar fortfara att sätta illförlitligheten af denna uppgift: i tvifvel. onligt en korrespondens från Neapel skulle n mängd emigranter landstigit på Sicilien. Starka truppafdelningar hade från Palermo ufmarscherat åt alla sidor, men dervid icke stött på de beväpnade insurgenthopar, som ströfvade omkring uti Siciliens skogar. Insurgen:erna visade stor ordning och modera: tion, utgöto intet blod samt sökte draga nya förstärkningar till: sig. — Konung Ferdinand har nyligen utfärdat en: benådningsakt; som innefattar det: vilkoret, att fångarne: skola ut: tryckligön bönfalla om nåd samt erkänna de förbrytelser, för hvilka de blifvit anklagade, för att blifva delaktiga af den konungsliga nåden. De oskyldigt anklagade skola säledes antingen taga på sig förbrytelser; som de icke begått, eller ock gå miste om benådningen och fortfarande försmäkta i fängelsehålorna! De första dagarne af December hade en yt terst häftig pamflet mot :Engländ och Frankrikebutkommit i Neapel. Den är förfåttad på franska, tryckt. på statstryckeriet, uti en upplaga af 4000 exemplar, samt utdelas fris kostigt af polisagenter, Denna lilla skrift har väckt stort uppseende uti Neapel, i synterhet derföre att Frankrike blifvit vida hätskare anfallet än: England, samt på ett så gröft och förnärmande sätt, att något dylikt hittills saknat exempel. j TURKIET: Enligt underrättelser från . Konstantinopel af den 1 dennes skall en ny ministerkris vara å bane. Krigsministern Riza pascha skall afgå, och utrikesportföljen, som för närvarande inneHafves af Ethem pascha, skulle öfvertagas af Mehemet-Kupresli pascha, hvilken representerade Porten vid czarens kröming si Moskwa. PERSIEN. Från Konstantinopel upprepas uppgiften om Herats fall. Det både gifvit sig åt persiske generalen Murad Schafiz Engelska trupper skola redan operera på Persiska vikens kuster, Emellertid berättas att Frankrike önskar medla mellan Persien och England, och att det of: tanämda persiska sändebudet Ferukk Khan, som skulle afresa till Paris, qvarstannat i Kon stantinopel för att till följd häraf konferera med lörd Straätförd Redeliff. England skall fordra en reglerad fastställning af de ömsesidiga bhandelsförhållandena, och skall under: stödjas af Frankrike i denna fordran, Den 2 dennes: hade Ferukh Khan en lång öfverläggning med turkiska premierministern, Re-a Meg TE TR Sm mn . I en telegrafdepesch till Hamb. Nachr: berättas att persiske kronprinsen aflidit i? Teheran. AMERIKA: 5 Walkers planer i Centralamerika hafva, såsom det tyckes, blifvit afslöjade af en viss kubanare vid namn Domingo de Goicouria. Denne Goicouria hade satt sig i förbindelse med Walker, som lofvat befria Kuba från det spanska herraväldet. Walker: skickade Goi: couria tilrEngland, för att utverka ett förbund mellan detta land och Nicaragua, och framför allt för att förskåffa Nicaragua hamnen San Juan de Nicaragua (Greytown), derifrån de framtida expeditionerna mot vestindiska öarne skulle utgå. Traktaten med England skulle vara afsluten vid medlet af November månad. I ett bref till sin agent, som redan afgått till England, låter Walker emellertid undfalla sig åtskilliga yttranden om sina närmaste framtida planer. Enligt dessa var det bans afsigt att upprätta en stor sydländsk konfederation, bygd på militärisk grundval. Detta var alls icke enligt med Goicourias egna laner, som väl önskade Kuba fritt och införlifvadt med Nordamerikanska Förenta Staterna, men icke gjordt till medlem af någon sydländsk slafkonfederation, bygd på militärisk grundval. Goicouria drog sig Också start tillbaka från. Walker och offentligg)or de, till sitt eget rättfärdigande, hans bref. Walkers planer och söderns i den stora am: rikanska unionen: äro desamma, och skola sä kert göra den nye presidenten Buchanan stor bryderi och pröfva hans beprisade skicklighet att lotsa sig fram mellan farliga klippor: Allt tyckes emellertid häntyda på, att den stora nordamerikanska republiken kommer at! 11 Pn