Aftonbladet – 8 december 1856, sida 3

1 början funnit den vara. Hr Embring förordade Eriesonska förslaget. Hrr Wallenberg Björck och Ekman replikerade ett och annat af hr Schwans yttranden, hvarefter motionen remitterades. LÖRDAGENS AFTONPLENUM. Ridderskapet och Ådeln. Statsotskottets : utlåtande n:r 7, i anledning af väckt fråga om införande i tidningarne af sammanfattningar utaf riksståndens förhandlingar samt särskilta: kanslisters anställande för ändamålet föredrogs, hvarvid hr Buldt, G., förklarade att; då han. reserverat sig mot utskottets afstyrkande af förslaget, fann bar rig föranlåten i ståndet anmäla sitt ogillande af det .resultaty till hvilket utskottet kommit. Man måste besinva att allmänheten nu för tidsn bade större önskningar och anspråk än förr atifå veta Kvad som offentligen sig tilldrager. Detta kunskapsbegär har stegrats i mån af den allmänna bildningens spridande. Om man ej kan frånkänna tiden denna riktning, om man med glädje ser tillvaron af en önskan hos folket -att taga en grundligare reda på offentligå personers karakter och handlingar, så vidt dessa af deras offentliga uppträdande kunna kontrolleras, måste han beklaga det hindrande och missledande i det närvarande sättet för detta måls uppnående; ty hvad redogörelsen för riksståndens förhandlingar, sådan den erhålles genom de vanliga: tidniovgsreferaterna beträffar, kan väl. ingen förneka att den är hvarken tillräcklig eller tillförlitlig. Orsaken dertill är flerfaldig, Dels är det svårt för tidvingre?erenterne att från den plats på läktaren, som blifvit dem anvisad, kunna uppfatta de yttranden som i salen afgivas, dels hafva le ej tillgång till de betänkanden som bereda frågornas afgörande, hvaraf följer en förNåtlig obekantskap med den. sak som är, under före-dragnivg, dels hafva de ingen beröring med ledamöterne, med hvilka devi aunat fdll kunde kollationera ia uppfattning af det afgifna. yttratdet, hvartill kommer en hos dessa personer ej sällan rådande viss politisk känsla, som låter yttränden, hvilka sammanfalla men deras egen opinion, utlagda och komnrenterade fram räda på bekostnad af dem, der den politiska åsigten framställer sig i et annan riktn ng. Allt detta kunde afhjelpas genom antagande. af der gjorda förslaget att genom egna sanslister ombesö ja detta refererande. Dessa skulle ejsblifva bsrornde af de svårigheter, somitidningarnes egne refersoter äro besvärade af. DE skulle blifva flere och sålunda kupnpå, dela ett plehum sig semelläd; oHvåri: genom deej behöfde så mycket, trättas,.att uppfattaingsförmågan förlamade. Det? anspråk på att få veta sanningen: jag tillerkänt: alltiärheten -kubde på så sätt uppfyllas. Utskottet har talat om kostnaden, men hvad gör ett per tusende riksdaler till de stors utsifter: riksdagarie medföra: Allmänheten finge h-ri någon ersättning för dem. Talaren förklarade att tidnivgsredaktionerne tillkännagifvit sig villige aitremottaga desålunda uppsatta referaterna. På de skäl talaren anfört, yrkade han återremiss. FF Hr Fåhreus instämde med cen föregående talaren och erinrade huru ofta en talaren framställning blifvit återgifven på ett så vanställande sätt att allmänbeten ej kuonat få knnatoän då det. mest skefva begrepp om ej blott hvad som i plenum sig tilldragit, otal äfven om en tälares både vjlja och förmåga. 1 Danmark sker en dylik redogörelse, af officiella per soner. Talaren önskade att något i frågan mätte göras ej blott för allmänhetens skully.utan äfven för represdntintårhes egen on 0, Grefve Frölich, D., trodde att den enda viusten man af förslagets antaganderskulle vinna, vore att den ovilja, som nu röjer sig mot tidningreferenterne, sskolle fållX öfver de personers hofvuden, som skulle uppfylla dettas plats, i: fall man ej till dessa platser kunde lyckas finna personer med alldeles ovanlig förmåga, utan politisk känsla, öch med en mer, än vanlig opartiskhet! Nationen vill ej hafvå referater, utan talernes yttranden ord för ord. Tidhingarne skulle, i känsla af sitt beroende afsreprösentationen, i stältet att vära polemiserande, blifva refererände, hyvilket förbåNanide för det politiska lifvets utveckling ej tordö var så fullt lyckligt. Bed I Frib. Raab. Sedan riddarhussekreterareh upplyst att betänkandet vore af tre stånd bifallet, ansåg talaren ej skäl att yttra något i saken, men önskade att ridderskapet och adeln måtte så fatta sitt beslut art det förklarsr sig älska sanningen, och ej gifva skydd åt det vanstållande, som i nuvarande tidningsreforater törefinnas. Talaren yrkade att betänkandet med ogillande skulle läggas till handlingarne. Statsutskottets utlåtande n:o 8, angående riksdagskostnaderpas bestridande; bifölls. ani Sanyha utskotts betänkande n:o 9, angående godtgörande af hr landtmarskalkens och hrr talmånnens ökade riksdagskosinader, bifölls utan diskussion; sedan landtmarskalken aflägsnat sig under detta måls föredragning och!grefve ÅA. Gyldenstolpe intagit ordförandeplatsen, Bankoutskottets memorial n:o 3, med öfverlemnande af fullmäktiges till utskottet afgifna berättelse, lades till handlingarne, Grefve Lövenhjelms motion; som remitterades till statsutskottet, och angick ett förändradt sätt for afgifvande af borgen för kronouppbörden och annan uppbörd, gaf hr Nordenfelt anledning att uttrycka den önskan, att motionen ej måtte erhålla någon framgång. Talaren uttryckte sin missbelåtenhet med det nuvarande borgenssystemet för kronans uppbörds