Aftonbladet – 1 december 1856, sida 3

Ridderskapet och Adeln. Plenum kl. 11 f. m. Hr Adelborgs bordlagda motion om stambolländerier af inhemsk boskap understöddes af-hr v. Celsing, som dock ville hafva en dansk djurförädlare i stället för en engelsk; af hr v. Seth, frih. v. Saltza, som upplyste att man redan gjort försök i Östergötlan !; af frih. A. C. Raab, hvilken sjelf uppdragit en ladugård af inbemsk race, som vunnit beröm och betalts med höga pris, och föreslog att de bästa inhemska kor skulle uppköpas och genom deras afkomma nnder en lång följd af år förädlas; endast derigenom kunde syftemålet vinnas. Motionären gladde sig åt det understöd hans motion fått, och medgaf anmörkniogen om olämpligheten af engelska djurförädlare, samt uttryckte likaledes sin glädje öfver att försök blifvit redan gjorda, och förklarade sig hafva äfven vr nationel synpunkt väckt denna motion, för att åerigenom till en del motve:ka svenska lynnets känåa beklsgliga benägenhet för allt utländskt och obenägenhet mot det inhemska; — af grefve Piaten, som ville hafva ett särskilt anslag för detta ändamål; af hr R. Tornerhjelm, som dock ansåg enda sättet vara att gifva premier åt de bäst uppfödda inbemska kreatur, och holländerier vara otjenliga, utan att i allmänhet förädlingen borde öfverlemnas åt en enskilte. Hr Adelborg förklarade skälet dert:ll att han ej begärt annat anslag än det öfverskoti som redan finnes i anslaget för holländerierna, ba varit att, då under 13 år en bespariog i nämde anas uppkommit, man tyckes hafva betänkt sig i afseende på utländska djuren. Grefve Platen gjorde en reservation mot det påstående att stamholländerierna ej gjort någon nytta, i hvilken reservation hr v. Celsing instämde.