Aftonbladet – 27 november 1856, sida 2

och medvurst äro dyra saker i våra dagar, utgifterna många oeh frun mäste framförallt hafva en ny parisisk modellhatt, sin loge på första raden och bevista alla: konserter. — Jag minnes nog huru jag i fjol, långt ifrån att tillåta mig några sådana här anmärkningar, tåligt väntade att, i den stora säll skapslifvets falanster, som så godt som utträngt det svenska hemmets lugna enslighet, eller dess valda umgängeskrets, .få-.se dina älskliga, husliga och, om du så vill, olärda qvinnor; ja olärda, ty j8g vill hålla vad om min bästa raeeko, att mången af dem ej kan skilja en hvitbeta från en kålrot och knappast vet huru en ärtskocka ser ut, förr än den ligger i sopptalricken. 4 Jag fann också, det jag visste förut, att du är en menniskokännare, Ernst Ludvig, när du säger att fruntimmer ej röja löst för djupsibniga aysselsättningar inom tankens verld.. Jag frågade mig sjelf, om detta verkligen är deras fel eller vårt köns. När vi, begåfvade med stankens och skarpsinnets öfverlägsna kraft, ej se längre in i tingens rätta värde, än att vil så missförstå den ädla sträfvan, som funnit en målsman i Fredrika Bremers frejdade penna, hoad skall man då begära af fruntimren! Men hör: du, Ernst Ludvig, medan vi nu så Hör tela oss emellan, låtom oss undersöka, om du ej ledes af fördomen. Låtom oss ett ögonblick Kasta bort dess usla band och vara, icke sällskapsmenniskor, supåkarlar och blinda ekon från en lumpen verld. Låtom oss stiga ned på djupet af vår egen själ, uppkalla ynglingaålderns ungdomsfriska minnen, ::0 fråga oss sjeifva, om vi aldrig då hänfördes af det sköna, det stora, det ädla för dess egen skull, om våra framtidsplaner begränsades, af enskilta förhoppningar, om vi då tänkte oss något lägre mål, än att lefva för vårt land, för menskligheten och för Gud ? Da skall svara mig att detta höga mål endast, till hör mannen. Men säg mig, hvar skulle en man med sådana lefnadsåsigter finna en qvinna,j som kunde för honom vara något mera än en bisak., om hon ej delar bans lifs högsta intressen ? När är modren verkligare sina barns uppfostrarinna; än pär hon, med stödet af.en högre makt, hämtar sina: lärdomar ur sin egen själ, och med sitt exempel visar sin son att hans plikt är att lefva för Gud och menskligheten ? Kom ihåg, att Hertha är en uog, en snillrik, en passionerad qvinna, hvars känslor af ett onaturligt tvång bringas till uppror emot verldem och de för