Aftonbladet – 26 november 1856, sida 3

Ytterligare om skyddsympning mot : lungsjaka, (Insändt.) För upptäckten och första ompröfningen af detta slags skyddsympning från 1852 till: 1854 är föru ummariskt redogjordt (A. B. den 11 Nov.) — En annan insändare, som tecknar sig Rtzs (A. B. den 15) har deremot anmärkt, att redan för ungefär 3 å edan frågan förevar i landtbruksakademien och Aftonbladet innehöll ett referat af landtbiuksakademiens förhandlingar af snart sagdt samma innithåll, som artikeln af den 11:te.. Men för 3 år sedan fanns ingen lungsjuka i Sverges rike, hvarföre det kunna: hända mången, att icke erinrat sig den artikeln, hvars innehåll sålunda ändock bekräftar hvad i deon: månad under ofvanskrifna rubrik framlagts efter utlandets periodiska press. — Hvad icke läres nog, ej sägas kan för ofta., () — Men då alldeles inga rön och iakttagelser hittills blifvit här i landet veterligen gjorda med samma noggrannhet, hvarmed skydds ympningen mot lungsjuka i utlandet i stor skala ut förts, vill man nu efter landtbruksjournalistiken utifrån redogöra något mera derom för de senaste par åren, obekymrad om äfven samma innebåll kan träffas annorstädes i någon för allmänheten tillgänglig iidning. Def äricke nog att en sak är allmänt känd. När den ännu icke är i allmänt bruk, är kunskapen derom snarare historisk än praktisk. Aktom oss för lik historiskhet! Man visste hår nog länge och talte vid sjuksängarne samt ifrån lärostolarne redan vid i820-talets början både för och mot bröstoch Jung sjukdomars undersökning hos menniskan medelst båd öra och hörlur (sthetoskop) c. I medicinska prakiken infördes den saken likväl först senare, på 1830 alet. Det har gått och går sammaledes nu för ti len med skyddsympningen mot lungsjuka inom den svenska veterinärpraktiken. Andra länders vederbö. ande hafva låtit sig angeläget vara att, under tiden sedan 1852, icke blott känna och veta, men fått fråsan afgjord genom i stor skala anstälda rön och akttagelser. Efter Belgiens exempel utnämde sålunda den franska regeringen snart en kommission för att. pröfva värdet af-dr Willems skyddsympning. Frankrikesommission för den sakens pröfning var sammansati sf 17 ledamöter, under grefve Mornays ordförandeskap, räknande bland sig Magendie; Bernard, Rayer .) Man bar uppgifvit dödsprocenten af lungsjukan: olika, från 30 till.50, ja, som nedslagtningensförfäktare i A.B. den 15 uppger, ända till--.66 o påstående denne att detta är en erfarenhet, Und pvbeklagligtvis äfven vårt land haft tillfälle at göras, Huruledes denna erfarenhet vunnits eller ens kunnat vinnas, det är likväl hufvudfrågan, derest förr som pu intet pålitligare medeln antagits än att nedslå alla sjuka och för sjukdom Misstänkta djur.. -Anmärkas bör deremot-tikväl,. att djurläkaren Ekberg i Skåne haft framgång nog med sitt behandlingssätt, att, på grund deraf, tilltro sig återbringa till lif och helsa 80-25 af de lungsjuka inom hans verkningskrets; dödsprocenten sålunda för honom ej mer än 20; Att Ekbergs ord är trovärdigt, det visar sig icke blott deraf att det icke funnit gensägelse, vid landtbruksmötet 1819, men det torde kunna än ytterligare bekräftss af mer än en riksdagsman ifrån hans hemort. .Pasior i den församling, der Ekberg bör och haft sin verkningskreis mest anvisad, är er J män, hvars ord som vittne dervid kar tagas i fullt anspråk, eftersom han nu är riksdagsfullmäktig inom presteståndet.