Aftonbladet – 26 november 1856, sida 3

med begäran af anställande af undersökningar i och för väganläggningar i Lappmarkerna och om understöd .dertill 7af allmänna medel. Remitterades till statsutskottet. ; Af professör Carlsson: 1) om ett anslag af 10,000 rdr bko till underhållande af bildningsänstalter för skollärare; Boxrdlades. 2) Att lägsta lönegraden för lärare vid elementarläroverken måtte blifva 1200 rår rmt och tillträdande till högre lön ej, såsom Kongl. Maj:t föreslår, blifva beroende af äldre kamraters ifgång, utan af viss tjenstgöringstid samt att skoliärare efter 30 års tjenst och uppnådda 60 års åller måtte öfverflyttas å allmänna indragningsstaten. Bordlades. 3) Om fast rektorslön vid de större låroverken till 4000 rår rmt. Bordlades. 4) Att den afgift, som nu af lärjungarne vid elemensarläroverken erläggas måtte användas till inköp af böcker och för undervisningen nödige instrumenter. Bordlades Af biskop Fahlerants om anslag af 30,000 rdr samt iån af 15,000 till Westerås domkyrka. Remitterades sill statsutskottet. Af biskop Bergman, att det vid förra riksdageu beviljade anslag -till understöd it fattige lappar må fortfsra eller utgå till nästa statsreglering: Remitterades till statsutskottet: AT domprosten Knös, om åtgärder för prestbristens afbjelpande. Remitterades till ståndets enskilta utskott. i l Borgareståndet. Till behandling förekom lagutskottets utlåtande 0:02 angående utarbetande af ett sammandrag af förordningar m. m., som ändra allmänna lagen; utskottet anser sig ej med denna fråga böra taga beÅ fattning; i anledning häraf remitterades motionen till ekonomiutskottet. Talmannen anmälde att hr Rudling, riksdagsman för Jönköping, i dag toge sitt inträde i ståndet. Hr Spongberg beledsagade hr Stolpes i förra plenum äckta och då bordlagda motion om allmänna bevillningen med några avmärkningar, hufvudsakiigen af innehåll att grundräntornas borttagande mötte otroliga svårigheter. Hr Stolpe erinrade, huru redan en efter annan af dessa räntor upphört; man borde fortgå på samma väg. Hr Bodell ville såsom hemedlingsförslag uppställa, att bevillning å landtfastighet må fortfara, men upphöra å handel och rörelse. Hr Björkman instämde med hr Stolpe, hvarefter mo tionen remitterades till bevillningsutskottet. Nya motioner väcktes af hr Hjort: om anslag till hamrbygnad i Grenna; af hr Rinman, om anhållan hos K. M:t om lag för notarii publici; af hr Kistner, om stadgande att samma förfarande, som genom kongl. förordningarne 1800 ock 1844 är föreskrifyvet avgående inteckning af arrendekontrakter å landet, må få tillämpning å bortarrenderad stadsjord, bordlades; af hr Brink, om anslag till den kortare farledens iståndsättande från Landsort genom Stäkets uppmuddring. — Hr Wallenberg anmärkte härvid, att den farhåga, man ur militärisk synpunkt vanligen hyste för Stäkets uppmuddrande, vore ogrundad; försvaret af ett sund vore lätt; den dag kunde komma då man beklagade, att man ej egde mer än ett inlopp till Stockholm, — Motionen remitterades till statsutskottet; af hr Renström, om årligt bidrag till söndagsskolan i Göteborg; af hr Stolpe, om revision af karta-sigillataförfattningen, hufvudsakligen med anledning af den nya expeditionstaxan, remitterades t:1l bevillningsutskottet; af hr Almgren, om anslag till pensioner för barnalärarinnor, remitterades till statsutskottet; af hr Berg, om anslag till en skolbusbygnad i Uddevalla; af hr Cramer, om anslag till bamnbygnaden i Wisby; af hr Rönblad, om anslag t:ll en jernväg i Norrland; dessa motioner remitteades till statsutskottet; af hr Henschen (som begärde och erhöll 3 veckors tjenstledighet), 1) om anslag till bijernbana mellan Stockholm och Upsala, -bordlades; 2) om flera ändringar i karta-sigillataförfattningen, remitterades till bevillningsutskottet; af hr Brodin, om ärligt förhöjdt anslag till fortsättning af Tersnerska arbetet; af hr Berglund, om en åkerskatt till Lindesberg; af hr Lallerstedt, som i ett längre föredrag u-veeklade fördelarne af kommunalimrättningar och väckte förslag till kommunallagstiftning för socken-, häradsoch länsmenigheter efier mönstret :f den norska. Hr Henschen hade tvifvelsmål så välom den norska lagstiftningens lämplighet i detta fall som om den svenska laudikommunens mognad för så vidsträckt frihet, som eger rum för de engelska eller nordamerikanska kommunerna, hvilka motionären vidrört. Sedan motionären förklarat sig icke hafva haft för afsigt att förorda en så vidsträckt frihet utan en ytterligare utvidgning af den kommunalfrihet, hvartill frön redan finnas, blef motionen bordlagd. Bondeståndet. Malmin hade väckt motion i fråga om stängselskyldigheten, utgående på att densamma skulle bibehållas såsom regel, men att om flertalet delegare i ett stängsellag ville hafva stängselskyldigheten inom stängsellaget upphäfd, så skulle de dertill ega vitsord, i fall de egde mer än hälften i stängsellaget, samt att såväl utegor som inegor skulle lika deltaga i stängselskyldigheten. Denna motion föranledde en liflig debatt, deruti många talare deltogo, och hvar vid utom det, att olika åsigter sökte göra sig gällande, äfven rätt märkliga upplysningar lemnades om beskaffenhetån af de utlåtanden hushållssällskaperna afgifvit i stängselfrågan. Ola Månssons motion om konventioner rörande presträttigheterna, Hulimans angående tvångsmedel mot fader för ogifta barn att bidraga till deras underhåll, Per Nilssons att hofembetsmän skola, under den tid de tjena vid hoöfvet, icke få uppbära löner af staten, Daniel Danielssons om nämdemäns befriande från reservskjutsskyldighet och i synnerhet Bjerkanders om anslag till ett nytt institut i Göteborg för blinda och döfstumma föranledde flera af ståndsledamöterna an yttra sig. Redogörelsen för dessa diskussioner måe likväl, då plenum slutades först närmare kl. 3 för dagen uppskjutas. Det torde emellertid börs sämnas, ått af alla som yttrade sig uttalades en varm valvilja för de blindas och döfstummas undervisning: instalter, och stt bondeståndet visade sig särdeles villigt att till detta ändamål bevilja nödiga medel. BERETT EST