Aftonbladet – 26 november 1856, sida 2

intervention från tyska örbundets sida. Ryssland skulle betrakta ett sådant steg såsom en direkt inblandning från främmande makters sida i Danmarks inre angelägenheter. — Ehuru något förslag om hufvudstadens befästande, enligt hvad man finner af ett bland de kongl. propositionen om statsverk ets tillstånd och behof åtföljande statsrådsprotokollerna, icke kommer att af Kongl. Maj:t vid denna riksdag till rikets ständer afgifvas, har denna fråga dock redan blifvit bragt å bane inom riksdagen genom enskilta motioner, och har i dag å riddarhuset framkallat en vidlyftig diskussion, som upptagit nästan hela förmiddagens plenum, och hvilken äfven sträckte sig till åtskilliga andra delar af försvarsverkets ordnande samt framkallade betraktelser och uttalanden rörande den yttre politiska ställningen. Diskussionen framkallades genom tvenne bordlagda motioner, den ena af friherre Sprengtporten, den andra af hr M. Brakel. Friherre Sprengtportens motion var af följande innehåll: Det har icke sällan blifvit anmärkt och jemväl af krigsförvaltningen framstäldt, att den långsamhet, hvarmed rikets fästnin gsbygnader utföras, fördyrar arbetet. Och att detta sätt .derjemteinnebär en motsägelse, är påtagligt; ty i samma mån som den tidrymd vinner i utsträckning, under hvilken byggnadsarbetet måste fortsättas, i samma mån tilltager -äfventyret; att under tiden freden kunde blifva störd, och det nedlagda, ofärdiga arbetet sålunda förfela ändamålet. Emellertid skulle 30 till 50 år och derutöfver komma att förflyta, innan våra redan påbörjade fästningsbygnader blifva åtminstone till det nödvändigaste fullbordade, så framt anslaget för desamma fortfarande inskränkes till det belopp, som i statsregleringarne hittills kommit dessa anläggningar tillgodo. Det vore då önskansvärdt, att innevarande riksdag kunde medföra en helsosam förändrisg i detta system, hvars fortsättning allra minst är lämplig i en tid, som företer så föga stadga i förhållandena staterna. emellan, som den närvarande, och som äfven för vårt land varit betydelsefull genom de förbindelser det iklädt sig, hvilka, i samma mån: som de äro arofulla, tillika för oss medföra en erinrap, att vara betänkte på deras möjliga följder. Att vid ett lands försvar befästningar utöfva ett stort och afgörande inflytande, som på intet sätt kan ersättas, torde icke en gång af den i krigskonsten oinvigde betviflas, allra minst om han-med sin uppmärksamhet följt de senaste årens krigshändelser vid Donau samt Svarta hafvets och Östersjöns kuster, hvilkas utg:ng å båda sidor väsentligen varit bero ende af det fasta försvarets uthållighet och förmåga att uppehålla och förhindra:en fiendes framryckande Icke heller beböfves det en stor skarpsinnighet för att inse, att det land icke gjort allt, hvad det bort, till bevarande af sin frid och värnande af sitt oberoende, så väl under rådslagen med främmande måkver, som sedan svärdet blifvit blottadt, bvars hufvudstad, i sin fulla blomstring, med allt hyad den inoehåller dyrbart för folket och oumbärligt för försvaret till iands och vatten, kän, i händelse af ett hastigt utbrytande krig, äfventyra en öfverrumpling, eller blifva ett utsedt målför det första hugg, som sammeligen strafflöst skulle kunna riktas mot landets hjerta. I denna belägenhet befinner sig emellertid vårt fålerneslard, såsom det inhämtas af det statsrådspro:okoll, som åtföljer den kungliga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof, i hvilket denna sanning är med berömvärd öppenhet : uttalad. Och beklagligt nog är det att befara, att hvad det åberopade protokollet innehåller i afseende å Stockbolm -med lika skäl kan tillämpas å Karlskrona, som erbjuder en fiende åtminstone en anfallssida, som saknar allt materielt försvar. Den föreslagna statsregleringen inskränker likväl anslagen för de trenne fästningsbygnaderna vid Waxholm, Karlskrona och Karlsten till ett samfäldt beopp.af 95,000 rdr -århgen, eburuväl, enligt den ut-edning, som af chefen för ingeniörkåren blifvit afemnad, för Waxholms fullbordande allena hade forirats 867,000 rdr bko, och-för Stockholms befästande ir intet begärdt, hvartill skälet uppgifves vara de betydliga tillökningar, som förekomma å fjerde tieln och för andra angelägna behof. Då man tager i betraktande sakens vigt, i förening med de betydliga, odisponerade tillgångar, som statsregleringen utvisar, är det svårt att tillerkänna full giltighet åt dessa skäl. För min del har jag åtminstone trott mig jemväl böra söka en annan förslaringsgrund till den af K. M:t yttrade meningen, i hvilken: jag velat skåda, icke ett underkännande af frågans vigt i jemförelse med andra; men väl ett öfverlemnände till rikets: ständer, att i detta maktpåiggande äwne låta deras egen öfvertygelse och fosterlandskänsla uttala ett ord, som kunde skänka rereringsmakten ett tillförlitligt stöd för sina tillgöanden. p af denna uppfattning, och då jag hyser on Olverlygelön, att Skockholms befästande, långt från att innebära något äfskräckande för dess invåjare — om för öfrigt något. afseende kunde. fästas å sn sådan farhåga — i motsats härtill; erbjuder det säkraste och:derjemte minst kostsamma medlet, att rån staden och riket afvända, de faror och oberäkneiga, i många fall oersättliga förluster,isom ett obeästadt Stockholm kan komma att ådraga sig sjelft ch riket, får jag, under åberopande i öfrigt af hvad örande Karlskrona i det föregående jemväl blifvit ytträdt, genom denna min motion föreslå: att rikets ständer måtte, oafhängigtaf hvad för fästringsbygnaderna i. öfrigt-äskats, änslå hela beloppet den summa, 867,000 rår bko;;som för fullbordande if Waxholms fästningsverk erfordras, Bfvensom att tatsutskottet, med begagnande af den rätt, som i 0 och 37 44 riksdagsordningen tillerkönnes detsamna, ville, sedan alla nödiga upplysningar inhämtats, afseende å Stockholms och Karlskronas befästning, ramställa det, som utskottet anser ämnets vigt samt ikets säkerhet och nytta fordra. : Då det åberopade statsrådsprotokollet i sig sjelft nnehåller ganska upplysande bidrag för bedömande f den fråga, jag vidrört, och hvad deri kan brista ör vara att inbämta af befästningskomitens betänanden och förslag hvilka jag förmodar böra blifva ör statsutskottet tillgängliga, har jag ansett mig öra förbigå den. strategiska sidan af ämnet, men örbehåller mig att härtill få återkomma vid tillfälle f de öfverläggningar, som kunna förestå. Om remiss af -denna min. motion till statsutskottet lär jag äran anhålla. Hr: Brakels .motion afsåg .så väl Stockholms ämpliga befästande som anslag af 21 milliover rdr: rmt, föratt under: en tid af 15 år unpa åt Sverge anskaffa. en linieflotta af 16 kepp. 7 Diskussionen vände sig först omkring.det 1 rih; Sprengtportens och hr -Brakels motioner semensamma, nemligen förslaget om befästingarne. :Grefve D. Frölich ansåg det otilltändigt att, då regeringen icke funnit sig förnlåten att framkomma med någon plan i letta hänseende, såsom integrerande del af n ellmön försvarsplan, enskilta motionärer, tan kännedom om de principer regeringen 1 letta hänseende ville göra gällande, skulle , sö NR RETA vs mer bra SR JR RS SEN RAI