Aftonbladet – 22 november 1856, sida 3

såväl mot österländskt förtryck som vesterländsk folkyra. Hr A. F. Mannerskantz ville modifiera förslaget i afseende på remonteriugen, Frih, C. 4. Racl erinrade, att. redaa stora förändringar, äro gjorda i indelningsverket, t. ex. i fråga om boställen och beklädnad... Hr C. A. Mannerskantz trodde. att mar framdeles ej kunde undgå att upptaga frågan, huru vida indelningsverket är tillräckligt för landets försvar, och: att man då torde finna nödvändigt företags väsentliga ändringar i detsamma, samt ville uppskjuta sitt yttrande i detta stora ärmne till dess. Friherr: Leukusen och hr NN. H. Hägerflycht instämde med hr Nordenfelt, och frih. F. W. Stael v. Holstein med motionären. Frih. A. Cederströms motion om förändring i utgåendet af anslagen för Drottningen, Kronprinsessan och Arffurstarne uppkallade hr Gripenstedt, som, efter att hafva uttryckt sin tvekan om motionens syfte, framstälde: olägenheterna af förslaget. Om en minskning skedde i konungens apanage, så skulle han möj ligen ej vara i stånd att lemna underhåll åt medlemmarne af sin familj; om behofvet deremot upp: hör genom dödsfall eller annorledes, så skulle enligi förslaget anslaget ej upphöra som nu. Så länge familjechefen är såsom nu tillika familjefader, så kan af förslaget ej någon olägenhet uppkomma; men om en gång detta förbållande ej eger rum, så kunna stora olägenheter uppstå. — Tal. afstyrkte motionen, hvari hrr Funck och R. T. Cederschiöld instämde, under anförande af de inskränkningar, som grundlagen gör för arffurstarne, hvilket berättigar dem till sär skilta anslag. — Jemte motionären, som förklarade sin motion afse ingen inskrånkning i penningebelopp. utan uppställandet af en riktig grundsats, försvarade frib:ne 8. Stedingk och F. W. Stael v. Holstein samt hr Stjernsvärd motionen, emedan de:!ansågo rättast att furstarne måtte: blifva beroende af konungen, ett beroende, som; grundlagen i: de af motsidan citerade paragraferna visligen föreskrifver. Ett oberoende af konungen skålle i en aflägsen framtid kunna medföra stora vådor. Rikets sanskyldiga nytta fordrade att förebygga sådant. Motioner väcktes af frih. Sprengtporten om sörskili anslag till fullbordande af Waxholms fästning, och att statsutskottet efter inhämtade upplysningar måtte framställa hvad som behöfves för befästande af Stockholm och Karlskrona, bordlades; af hr Brakel om en förökning af det antal krigsfartyg, som enligt kongl. propositionen föreslås att byggas, samt om öfning-af sjökrigsmanskapet, bordlades; åf grefve C. M. Lewenhaupt, 3 särskilta, rörande förändringar i gällande jagtstadga; af hr Fåhreus om ett årligt anslag af 3000 rår rmt åt grefve Thorsten Rudenschöld mot förbindelse att i mellersta Sverge anlägga ett seminarium till bildande af folkskolelärare, samt att han I vid krafternas upphörande måtte erhålla en pension af 2000: rår rmt, remitterades; af hr v. Heland, att telegrafdepescher, afgifna under vissa förhållanden; ) måtte ega samma kraft och vitsord som vissa skriftliga dokumenter; af frih. C. J. Hjerta, att det nu utgående anslag åt grefve T. Rudenschöld måtte utgå äfven under -blifvande statsregleringstid, remitterades; af grefve Posse 1) att bankens lånefond af 5 millioner rdr måtte mot 4 procent öfverlemnas åt hypoteksföreningarne, hvilka öfvertaga bankens belåning af fast egendom; remitterades;2) angående presterskapets aflöning, bordlades; af hr A. Ribbing, angående folkskolor och folkskolelärareseminarier, remitterades; af frih. C. J. 0. Alströmer, att jernkontorets kreditiv å rikets ständers bank måtte få. fortfara, remitterades; af hr L. J. Hjerta, att, med anledning af den med skäl öfverklagade otillräckligheten af folkskolelärarnes löner, rikets ständer må hos Kongl. Maj:t uttrycka den önskan, att fruntimmer må kunna antagas att förestå undervisningen i folkskolorna, då de dokumentera sig ega dertill behöfliga kunskaper och intyg om godt uppförande; motionens framställning gick ut på att visa, det lönerna härigenom skulle blifva tillräckligare än nu, och sjelfva skolorna vinna betydligt, bordlades; af br B. W. Printzencreutz, att rikets ständer måtte anhålla hos Kongl. Maj:t, att han ville låta utarbeta ett sammandrag af administrativa och ekonomiska författningar, såsom en fortsättning af Brantings lagsamling, remitterades; af grefve Björnstjerna, med förslag till en kommunallag, bordlades; af hr Flach, om förändring af pröfningskomiteer, remitterades. — Presteståndet. Vid remissaf prosten Landgrens motion om kyrkotuktens skärpande och biskop Björcks om reduktion af folkskoleläzareseminarierna föreföllo längre diskussio ner, för hvilkas innehål redogörelse i dag ej medhinnes. Doktor Sandbergs motion om höjande ai skatten på tillverkning af bränvin till 75 öre rmi såväl vid större som smärre brännerier rönte motstånd! af prosten Melen, som med allt möjligt erkän nande af motionärens ädla syften ansåg honom hafva misstagit sig i sättet för deras utförande, och föreslo, att förhöjd beräkning af småpannornas afverknings förmåga borde göras, men ingen förhöjning af skatten, hvarken för större eller mindre brännerier, vid denna riksdag borde ske. Lektor Soxden,; med hvilken prostarne Carlånde; och Emanuelsson samt riksarkivarien Nordström in st:mde, talade äfven mot motionen, likasom pro sten Almqvist, som klandrade motionären derföre at han i motionen sagt sig böra mot sin öfvertygelse med skonsamhet behandla bränvinsintresset; och sade sig vara öfvertygad, att motionären, om han närmart betänkte saken, icke en gång sjelf skulle övska fram. gång åt densamma. Dr Sandberg erinrsde i afseende på-beskyllningen, att han skulle ansett-sig bör handla mot sin öfvertygelse, att han dervid endas följt bränvinsutskottets vid sista riksdag exempel Talaren sade sig för resten ingenting hafva emot at Sfven småpannorna stryptes; han skulle vid deras likbegängelse ej fälla en enda tår; men han befarad tillika att på deras grafvar skulle resa sig ståtlig. palatser för ångbrännerier, hvilka medelst produkterna af sin tillverkning blott skulle skaffa invånar. åt de stå:liga fängelsebygnaderna. Den uslaste af all aristokra:i vore bränvinsbrännarearistokrati, och e sådan ansåg talaren genom småpannornas totala undertryckande komma att framkallas. Ett sådant intresse kunde lätt få målsmän inom representationer och sedan blifva omöjligt att förqväfva. För öfrig anmärkte talaren, att enligt regeln för all industri. genom de stora bränneriernas understödjande, brän vinstillverkn ngen skulle allt mera befordras; genon att småpannoraa deremot finge något öfvertag, skulle. för så vidt handteringen komme att drifvas mec färre resurser, den nesliga industrien förstöras. Följande motioner blefvo i dagens. plenum fram stälda: af prosten Meilqvist om förändring i föreskrifterna angående tiden inom kvilken lik skola bisättas elle: begrafvas; af prosten Arosenius om nådig skrifselse till Kongl. Maj:t med begäran om stadfästelse å stiftens förslas till pensionsinrättningar för presterskapets enkor och barn samt om frånskiljande från denna sak af frågan om extra nådår; af kyrkoherden Ötterström om förändring af dopformuläret i fråga om tillfället. för namnets gifvande åt den döpte; af lektor Söderberg om skrifvelse. till Kongl. Maj:t med förfrågan, huru med-folkskolelärares pensionering, må förbållas, till! hvad belopp pensionerna skola bestämmas och huruvida bidragen till dem skola lemnas af de tjenstförrättsnde folkskolelärarne eller af socknarne-och distrikterna Af prosten Ljungdahl: om ersättning åt 3 lärare vid eleihebotärläroverket i Göteborg för dem fråntagna räntor af rektor Collanders till förbättring af deras löner testamenterade medel, Bergarestårdet. Vid remiss till lagutskottet af hr Wetterbergs motion om ansvar, såsom för stöld, för skogsåverkan anmärkte hr Bodell det olika förhållande, som i de norra provinserna egde rum, der en sådan lag skulle AE a fa -: ve rt vt ET JA AK fr RR