Aftonbladet – 22 november 1856, sida 3

plenum väckta och da bordlagda motioner remitterades till vederbörande utskott. Vid remissen af hr Bodells motion om uppskof med anslag och lån till. jernvägsoch kanalanlägghingar uppträdde många talare emot motionärens åsigt. Hr Boman ansåg motionen obetänkt, och hr Muren Öönskade att den ieke blifvit väckt, åtminstone icke i borgareståndet; motionären hade missförstått sin kallelse såsom svenska folkets representant. Just i anledning sf den bårda tiden, menade denneetalare, borde man genom allmänna arbeten skaffa arbetsförtjenst. Hr Wedberg framhöll den ekonomiska lyftning jernvägarne bereda. Flere talare gendrefvo hans åsigt, att i Norrland jernvägar voro omöjliga och att derföre skattebidrag af denna provins, till dylika inrättnibgar, vore obilliga samt -uppmanade honom att återtaga sitt förslag: Hr Stolpe frågade, med: anledning häraf, om motionen då vore så färlig, och erinrade om den parlamentariska afväg diskussionen tagit genom de enträgna bönerra om återtagande af motionen. Motionären vägrade att återtaga motionen, icke i eget, utan i sina komitenters intresse, samt hoppades derigenom icke förlora sina komitenters aktning. — Hr Wallenberg ville, med anledning af denna -tiskussion, varns frår att för statens räkning taga för sig mer än bvad som kunde bära resultat, d. v. s. ätt man borde sluta en bufvudbana, innan man börjär för många nya. — Hr Hesselgren var af lika tanka. — Hr Schivan be klsgade den diskussion som egt rum i synnerhet com motione.a troligen ej komme att leda till resultat, utan finge hvila i, statsutskottet tills jernvägs frågan i sin helhet företoges. Nya motioner väcktes af hr Renström, om flere förändringar i bevillningsförordvingen be räffande inkomst af handel och rörelse; —af hr Embring, om anslag till öavig tionsskola i Westervik, samt til extra provincialläkare i Waldemersvik; — af hr Stolpe; om ändringar i bevillsingsförslag, em kritik af hr Spongbergs i samma ämne väckta förslag; motionären uttalade rationela åsigter om grundskatter nas småningom skeende borttagning och bevillningens bibehållande (hr Spongberg vill aldeles borttaga dep) samt anmärkte, att de rike näringsidkarnes oförskämda gäckeri med bevillnivgsförordningarne hittils icke hindrat dessa från åtnjutande af offent: liga utmärkelser; de hafva till och med undgått pressens anfall; talaren hoppades rättelser i nu varande missförhållanden gevom laändtfastighets t-xering. efter gällande värde; likhet i tjenstemäns simt näringsidkares beskattning genöm näringsidkarnes taxering efter inkomsterna under längre perioder, utan infordrande af uppgifter, samti synlig lefnadskostnad, borttagande af öppen omröstning inom: komiteerna, låg bevillning och förändring Ji taxeringskomiteernas sammansättning m. m.; om den ändring i inteckningsförordningen, att inteckning jej må beviljas för förfallen fordran, mot gäldenärens I bestridande; af hr Bager, om ändring i bränvinsförordningen; af hr: Wåhlin, om-anslag till Piteå hamns juppmuddring, af hr Rooth, om borttagande af de ss ji tulltaxan, som tillåta husvisitation; om ytterligare janslag till anskaffande af räddningsanstalter ur sjönöd; af hr Ödmansson, om åtskilliga förändringar i Isättet för presträttigheternas utgörande. Bendeståndet Den kongl. propositionen i fråga om bevärings;pliktens framflyttning Lade af bondeståndet blifvit remitterad till ekonomiutskottet, men af detta utskott icke blifvit upptagen,utan till ståndet återsänd på den grund att regeringsformen föreskrifver; att då konungen vill öfverlemna åt rikets ständer att något med honom gemensamt besluta, sådant bör som lagfråga behandlas, och-att riksdagsordningen stadgar attunder civiloch kriminallag. böra äfven förstås de delar af krigslagar och författningar rörande krigsvösöndet, som ega tillämpning till medborgare utom krigsstaten. Sekreteraren anförde det vara sin åsigt att detta icke innefattade att dylika frågor skulle af lagutskottet behandlas äfven om de voro af ekonomisk natur, utan blott att formen för deras behandling skulle vara lika med den för lagfrågor, och att i annan händelse, om en ekonomisk fråga inkommer till ständerna genom kongl. proposition och går till lagutskottet samt tillika väckes genom enskilt r.ksdagsmans motion, hvilken otvifvelakt.gt skall till ekonomiutskottet remitteras, så kunde det hända att lag--ochekonomiutskotten inkomme med alldeles stridiga utlåtanden i saken. Talmannen ochOla Månsson voro äfven af den åsigten att den kongl. propositionen varit enligt grundlagenrätt remitterad, men då det upplystes (att såväl prestesom borgareståndens rättat sig efter ekonomiutskottets. åsigt, så remitterade nu äfven bondeståndet propositionen till lagutskottet. . Åtskillige andra motioner i fråga om beväringen, hufvudsakligen åsyftande beväringsmötenas: upphörande då krig ej hotar, remitterades likväl till ekonomiutskottet. En af Per Nilsson i Ahlestad väckt motion om upphäfvandet af vissa häraders och städers i Vestergötland rätt. till gårdfarihandel bestriddes af representanterna från Elfsborgs län på den grund, at dessa orter behöfde denna utkomstkälla och att föröfrigt all Sverges allmoge hade rätt att hvar den vilte afyttra egna alster. S En motion af Olaus Eriksson från Göteborgs län om skrifvelse. till K. M:t, att något måtte åtgöras att förekomma de oordningar och olägenheter, som uppstå genom en mängd arbetsfolks utvandring til Norge. för att för en tid der söka arbete, föranleddg en längre liflig diskussion. Wermlands representanter och många andra voro af samma åsigter som motionären, och Nils Andersson från Wermland väckte motion i samma syfte. Halländningarne och de flesta skåningarne ville att framställningen äfven skulle omfatta arbetareutvandringen till Danmark. Ola Månsson trodde skälet till dessa arbetareutvandringar ligga dels i vår: egna Jagar, dels i för liten betalning för arbetet hä hemma. Hen ville, att man skulle akta sig för av på något sätt afskära den frie mannens rättatt söks arbetsförtjehst der det bäst lönade sig. Matts Persson: och Hengel yttrade sig i samma. syfte, cch er stor mängd af ståndets ledamöter instämde. Såväl Olaus-Errkssop,-som--Dazrid Andersson, Tobias Lind, Medin och de öfriga, som förordat motionen, förklarade, att de iogalunda afsett något hinder för arbetarens frihet att söka arbetsförtjenst, utan att de blott önskade det Kongl. Maj:t måtte-så bereda, att icke utvandrade arbetare, sedan de. blifvit utblottade atom landet, måtte ligga de komniuner, de förut tillhört, t:ll någon tunga. För öfrigt väcktes och remitterades en stor mängd motioner i hvarjehanda: ämnen, dervid: en af Östman Om; bö er för djurplågeri; en af Hultman, at fåler till.oäkta bara, som ej förmådde underhålla dem, nåtte dömas att-genomi allmänt arbete förtjena upehälle åt barnen, och en avnan af.samme man om ullfri införsel på-mera invecklade jordbruksmaskiver; en af Ola Månsson, åsyftande konventionersuppättande i alla pastorater och all tiondens förvanding till spanmål; en af Per Nilsson i Espö, att den jeosteman, som inträder i hoftjenst, skall lemna sin ön i, det allmänna verk, der han är anstäld, med ättighet att-åter få tillträda-lönenvid första-ledigwet sedan han lemnat hoftjensten, och en af Anders Persson från: Nerike, om utsträckning af arfsrätten ör oäkta barn. AR Uppgift från elektriska telegrafen i väderleken. från följande telegrafstationer dag kl. 1; 30 e. m. Helsingborg: Regn, temperaturen 8!,, grader blidt, ch ej slädföre. Malmö: Regn och blåst, mildt utan snö. i sad : Stark storm och regn, ingen snö, 6 grader, lidt: Kristianstad:Tätt regn med storm, intet slädföre, orader hd: ERNER NEGRER SA RR rd TE DR ÖN rö pr Al