Aftonbladet – 22 november 1856, sida 1

NN ——— lan förmyndarne, utan äfven om Turkiets bemödanden att blifva alla dessa förmyndare qvitt. I frågan om Neapel yrkar England ännu på vidtagande af de kraftfulla ätgärder, som för fyra veckor sedaa så högljudt framstäldes; och saken står ännu i denna stund alldeles på samma punkt, som då jag yttrade: mig derom i mitt senaste bref. Larmet har blott varit ett försök att skrämma konungen af Neapel. Times, påstår att England cj har något att skaffa med konungariket Bida Sicilierna, errdast med det undantag, att regeringen bör skydda alla derstädes bosatte eller resande engelsmän, utan att man bör på afstånd iakttaga problemets lösning. Hv-ruti problemet består, derom nämnes ingen Att ett sändebuds afresa i och för sig ic utöfvar några förstörande verkningar, utan snarare motsatsen, bevisar Englands förhållande till Förenta Staterna. — L:ksom Eagland uti dessa punkter gifvit efter för Frankrike, så har det äfven, i frågan om furstendömens, gifvit efter för Österrike, Först bar Times och sedan äfven Post, låtit förslaget om deras utrymmande falla. Men då prins Napoleon skall ingå äktenskap med prinsessan af Leuchtenberg och blifva rumänernas konung, .så kan förhållandet till Frankrike icke just derigenom hafva blifvit vänskaptigare ; och sålunda skall, i hänseende till de in lade och hvarandra korsande intressena, ännu länge det förhållande ega rum, att ett närmande till England måste föranleda ett aflägsnande från Frankrike till dess en allmän kompromiss blifvit funnen. — Detta är en ringa skörd af underrättelser, om man besinnar att premierministern, inom få dagar, talat offentligt fyra särskilta gånger, och hvarje dag uttryckligen sagt, eller ätminstone låtit förstå, att. engelska regeringen ieke gör-annat än utför folkets vilja. Men utom dessa smäckrande försäkringar, som lord Palierston alltid plögar afgifva vid dylika tillfällen, har man blott erfarit, att det nu sTfråga om vatt troget utföra och redligt iakttaga fredsfördraget, och att Europas fred s dan skall hvila på varaktiga grunder, På lordmayorns ordande i för. går svarade lord Palmerston med den starkt betonade anmärkningen, att England aldrig varit bättre rustadt, än vid början af detta år, och att det, i händelse kriget blifvit fortsatt, haft utsigt stt vinna ett lika stort resultat, som det de allierade nu vunnit. Börsen har upp-. fattat detta rå, som om ban velat säga, att Ens. land vore mäktigt nog att ensamt böria ett Tiytt krig med Ryssland, och börsfolket har i anledning deraf tagit mycket illavid sig. Skulle man tro att det var samme lord Palmerston, som några få dagar förut hyllades uti Manchester såsom fredsminister? — Men det rr i sjelfva verket andra saker, än premier mi. nisterna gåtlika yttranden rörande dp utländska politiken, som göra hans rega till Manchester och Liverpool betyde? gefull. Den skulle ursprungligen försiggå trax efter parlamentets slut, men fördröjd-.g ; anledning af lord Palmerstons broders sjukdom och död. Uppmaningen att föreVaga denna resa hade utgått från unitarierna, en uti Manchester mycket talrik sekt, hvars åtskilnad från förra århundradets deister, om öfverhufvud någon skiljaktigbet dememellan förefinnes, icke är mig bekant, På deras lott föll äfven hvad franemännen kalla ett mise ex scene; och Ae måste hafva blifvit särdeles tillfredsstälåa dermed, att premierministern gjorde deras dogm om menniskornas oändliga perfektibilitet till terna för alla sina tal. Men det är icke riktigt hvad toryblad förebrå honom, att han endast för detta tillfälle antagit nämde dogm. Den äsigt, hvarpå denskmma hvilar — nemligen att menniskan måste blifva allt mera fu lkomlig, ju mera hon erkänner naturlagarne och gör dem till rättesnöre för sina handliagar — har lord Palmerston, under det han förvaltade inrikesministeren, en gång ganeka bestämåt, och till stor skandal för ortodoxien, godkänt uti ett utlåtande till presterskapet i Edinburgh, hvaruti han yttrat: att detsamma, i stället för att fira en bönedag för kolerans afvändande, heldre borde låta hålla gatorna rena och öfverhufvud söka befordra BNygghr4 uti staden. En annan, tvetydigare llö pning af nämde sats gjorde lorden rean han blifvit premierminister, då han vid ett tillfälle yttrade, att vår tid icke kräfver reform af de politiska institutionerna, utan endast förbättringar af de materiella förhållandena. På sin resa uttalade han endast den sista, positiva hälfien af detta program; och framstäld så der ensam, kan denna sats blifva så uppfattad och förstådd, att äfven politiska reformer inbegripas uti dessa förbättringar.. Parlamentsledamöterna för Manchester och de omkringliggande städerna, hvilka nästan alla äro anhängare af en parlamentsreform, kunna i detta hänseende icke hafva förtroende till honom, och måtte öfverhufvud taget vara stämde emot honom, i anseende till den sårande missaktning, hvarmed han behandlat underhuset i dess sista session. Hr Bright är visserligen ännu siuk. men ett duegn ndra