Aftonbladet – 20 november 1856, sida 1

sgatan; i W. 4, Lindströms, N:o 11 Brunkebergstorg; Storgatan; i P. M. Hööks vid Nybrogatan å Lada2: tilar beräknas priset fter det utrymme de upptaga. 7 ——— RAL NR ässet NR — I STOCKHOLM, den 20 Nov. Bref från Danmark. (Från :4ftombladets korrespondent) Köpenhamn den 14 November, Ni har, i det ögonblick ni mottager detta, redan haft tillfälle att lära känna de särskilta synpunkter, från hvilka pressens olika organer härstädes betrakta de senast anlända tyska noterna, om hvilka jag talade i mitt sista bref. Fedrelandet tyckes betrakta saken med ett allvar, som nästan närmar sig förkänslan af någonting rent förtvifladt. Flyveposten beklagar att det aldrig tar någon ända på dessa historier, men finner för öfrigt alldeles ingenting märkligt deri att särskilta. hof korrerpondera med hvarandra; Dagbladet båller sig lefnadsgladt och förtröstansfullt samt söker inblåsa sig sjelf och ministeren ett obetvingeligt mod; låt oss bara stå på oss och ej vika ett tum! och allt skall reda sig af sig sjelfto, sådan är i sammandråg Dagbladets vishetslära. ; Hvad nu angår det intryck, dessa tidningars olika sätt att taga saken utöfvat på allmänheten, må jag tillstå, att då Fadrelandet först framkom med sin i tämmeligen dunkla färger hållna artikel, många, för hvilka saken sjelf var en komplett öfverraskning, funno sig visserligen till en början ganska obehagligt berörda, men dock snart återkommo till den gamla lugnande anmärkningen, att man väl ändå gjorde mera af det, än det var,. Kom så Dagbladets artikel ett par dagar senare; denna var, som sagdt, full af mod och hopp samt hade uppenbarligen för ändamål att gjuta vatten öfver elden. Hela tonen deri var emellertid olyckligtvis litet för mycket upprymd; det såg ut, som om man hade på förband föresatt sig att vara rätt glad och — artikeln gjorde derför i sjelfva verket alldeles motsatt verkan till hvad som varit beräknadt.. Det sken alltför tydligt igenom, att man på ett visst håll gjort sig besvär med att uppmuntra och trankilisera hvarandra inbördes, och nu först trängde sig på något hvar den retexionen, att något mer än vanligt betänkligt dock måste vara i görningen,. För ögonblicket är också stämnisgen, med anledning häraf, så långt ifrån lugnad och tröstad, att det tvärtom bland alla, hvilka med något mera allvar betrakta tiden-och framtiden, kan sägas råda en-nervös oro; -hvilken snart sagdt för hvarje ögonblick, i stället föratt förminskas, snafare vinner en ny tillväxt på grund af allt hvad man får sig efterhand bekanteller åtminstone ryktesvisspordt om ytterligare förvecklingar till det -närvarandes redan förut tillräökligt mångfaldiga och skjebnesvangre, bryderi. För min del tror jag mig icke hafva underlåtit att. i tid -göra er fullt uppmärksam derpå, att ställningen redan länge varit sådan, att det icke synnerligt lång tid ännu kunde hänga ibop, och jag är af den bestämda öfvertygelsen, att sen komplett upplösning f detshela aldrig stått här närmare för dörren, än just nu. Jag tror, att jag skulle mera vilseleda er rörande. förhållandena : härstädes; i-fall jag sökte ingifva er något af den tröst, som vissa organer här finna lämpligt att bjuda allmänheten, än då jag förbereder på det värsta. . Jag kan tyvärr icke för närvarande lemmacer offentligt del: af alla de olika farhågor, hvartill: de inre omständigheterna här gifva en rik vanledning, men jag ber-er vara öfvertygad. omsatt de-tyska noterna, ehuru de äfven i mina ögon: ega en: ganska stor betydelse och vigt, ingalunda äro. de enda anledningarne till allvarliga bekymmer. Det ser snarare ut, som om ödet skulle chär på en -gång vilja i denna stund -samka sallt hvad de sistv åren förberedt, .och som:om Danmark vore dömdt att innanidesfleste ana. det åter blifva rent af ett offer för den politiska hazarden, Leinnas händelserna s här fullkomligt åt sig sjelfvå, utan-att de främmande makter, för hvilka det Jock. ej bör vara likgiltigt om allt här går vind för våg, gifva. mer än fagra löften, räcka ett uppriktigt handtag åt en genom en 1delig kamp utmattad nationalism och åt en konung, somtröttnat vid att se sina välvilliga och patriotiska afsigter finna så litet ärligt stöd bland dem, hvilka-stå honom i politiskt förhållande närmast, då — tillåt mig säga det rentiut!:—är.det omöjligt att i dag med någon :visshet:förutsäga huru denna lek skall slutacoch sannolikheterna lemnas då att sväfva fritt mellan å ena sidan belstatens cessionsförklaring; dervid massan till en början uppgifves åt schleswig-holsteinismen och — Tyskland, å den andra sidan: förr eller geriare — revolutionen. Här, om någonsin och någorstädes, behöfdes: en statsman med :stor blick. Man skell förlåta mig, då jag säger. att cen sidan icke är att söka inom det Andree-Scheelska koteriet. Och det behöfdes vid konungens sida en. vän af annat slag, än dessa, hvilka de små personliga fördelarne dragit närmare hans erskilta-kretscoch: för hvilka det hänsynlösa Ngmerietvöppnatodörren. Men det fattas både storheten i politiken och ärligheten i det privata. :Vi hafva sålunda sett skådespeletraf en AEA SENASAT