Aftonbladet – 12 november 1856, sida 2

rum i.andra länder, anförde ett par exempel från Tyrolen och Schweiz, huru protestanter der blifvit förföljda af jesuiterna och katolicismens bekännare. Detta föranledde hr Hjerta att visa hr Tham, att ban syftade åt alldeles samma håll och erinra honom att han borde vakta sig att ej med ogillande anföra exempel på förföljelser i katolska länder, då han sjelf yrkar skärpandet af en lagstiftning i ett protestantiskt land, hvilken lagstiftning dock redan tillåter sådana förföljelser, som dem man för blott några veckor sedan erfarit från Jemtland, der en man blifvit släpad i fängelse och dömd till 3 års fästning för det han läst brudvigseln öfver sin dotter. Till jemförelse mellan toleransen i Sverge och andra länder, anförde derpå hr Cederström, att medan i Sverge är stadgadt att ingen får bekläda civilt embete, som ej bekänner sig till den rena evangeliska läran, så är det i sjelfva Ryssland, i Österrike, i Preussen m. fl. länder, tillåtet för personer, som tillhöra helt andra trosbekännelser än statskyrkorna i dessa länder, att der innehafva statens högsta embeten och värdigheter. Sedan hr Tham länge ensam förfäktat sin mening, fann han likväl slutligen understöd hos tvenne talare, nemligen hr Knorring och frih. Schultzenbeim, hvilka dock icke ville i allo instämma uti hr Thams motion, synnerligast hvad angick de af honom påyrkade bötesoch straffbestämmelserna. Huru desse herrar ville skaffa helgd och efterlefnad åt en lag, utan att för dess öfverträdande vore stadgadt något ansvar, derom behagade de icke närmare yttra sig. Hr Knorring särskilt tycktes betrakta det såsom den enklaste och oskyldigaste sak i verlden, att skrifter granskas af sockennämderna innan de få till försäljning utbjudas; men det torde böra erinras honom, att en sådan åtgärd gemenligen betecknas med benämningen censur, ett ord, som hos oss har en mindre god klang hvarföre vi vilja hoppas rikets ständer skola noga betänka sig innan de under en eller annan förklädnad låta det insmyga sig i vår lagstiftning om tryckta skrifters utgifvande och spridning.