Aftonbladet – 10 november 1856, sida 2

från. Kooparbergs, Säthers och Nedansiljans fögderier ) 1 samt Husby socken 3: 16. i Ofvan omnämda medelmarkegång blef för inneva-; rande år följande: ; Råg 11:.8, 10; korn 9: 18, 7, hafra 5: 12, 8, blandsäd som ofvan, ved -från Ofvanoch Nedansiljans 2:.5, dito från. Westerdalarne 2: 2, kol ås fögderi 2: 2!, 7, dito: från Westerbergslagen 2: 3:;, 10, dito från Kopparbergs m. fl. fögderier och Husby socken 2: 22, 6. — F r Karlstads I Euot:a hvete rdr: 26, 1 dito råg 14,1 d:o korn 12: 32, 1 d:o hafra 6: 32, 1 d:0 blandsäd 9: 32, 1ökedagsverke 2 rdr, I mansdaägsverke 40 sk. 1 hjelpedagsverke 36 sk. I skXN tackjern 10: 8, allt bko. Medelmarkegångsprisen för de 10 sista åren 1847— 1! 1856 bestämdes för följande artiklar sålunda: 1 t:a hvete 14: 43. 5, I d:o råg 10: 36. 10, 1 d:o korn 8: 24. 5, I d:o hafra 4: 41. 7, I skE tackjern 8; 1. 10. å i t : l — Under det ingen egentlig förändring ännu försports i ställningen emellan England och Frankrike med afseende på Donaufurstendömenas utrymmande öch förstnämde makts närmande till Österrike, fortfar engelska pressen i sina häftiga utfall emot Ryssland. I detta: hänseende har sjelfva Times nyligen blifvit öfverträffad af Aforning Post, hvilken, efter att förut ha predikat moderation för sina medbröder, nu framstaller ryska regeringen såsom endast gående tillväga med lislughet, svek och bestickningar, såsom understödjande alla partier inom. granstaterna, socialister; . republikaner; absolutister; legitimister, alltefter ögonblickets intressen, sämti parisertraktatens tillämpning beteende sig på ett vanhedrande och vanhederligt sätt. Konungen af Neapel behandlas med ännu j: mindre skonsamhet. Han framställes såsom , sett förhatligt odjur, en vanvetting, vanäran-(. q j 4 de konungavärdigheten 0; s:v. Inom den franska pressen yttrar sig ett och annåt blad, såsom t. ex. Gazette de France, häftigt och med svåra beskyllningar emot England. Journal des Debats kallär de sista, ministerombytena t Turkiet coups de the-l, atre och förmår ej inse, huru Portens bil-l: liga fordringar -kunna förenas med Österri-: kes och Englands anspråk: Pays tror ej på : något egentligt närmande emellan de båda sist-; nämda makterna, utan anser deras nuvarande, likstämmighet. i åsigter endast ha:sin grund: i ett för ögonblicket gemensamt intresse. ! Constitutionnel fortsätter sitt korståg emot ka-1 binetterna i London och Wien. Märkligt nog nämnes ej, under afhandlingarne om traks 1. taten af den 30 Mars; Ryssland af någon en-1 da bland dessa parisertidningar, med undantag af Siecle, som i det ryska manifestet och i Rysslands dröjsmål med fredsvilkorens fullgörande; finner en förklaring öfver engelska pressens häftiga utfall, och lika med Globe. anser Porten ingenting ha att frukta af en-Å gelska eskadern i Svarta hafvet, men allt deremot af Ryssland. Sistnämde blad tror ock, att skiljaktigheten i åsigterna öfver förberörde traktat numera blifvit bilagd, samt att densamma skall komma att tillämpas fullkomligt efter ordalydelsen. Le Nord söker ål sin sida icke utan synbar tillfredsställelse vi-1 sa, att förbundet emellan England och Frankrike förlorat sin innerlighet, säger sig väl ej tro på en brytning, men befarar, att ju flere vänskapsprof man gifver hvarandra desto mindre fast är sjelfva föreningen, och att England. föröfrigt väl vill. emottaga, men ingalunda sjelft gifva dylika prof. —— 4 — Vill man se de så kallade legitima dynastiernas innersta tanke rent och oskrymtadt uttalad sådan den rör sig på botten af det äkta konungadömet med guds nåde, skall mar läsa följande på en gång naiva och karakte-1 ristiska epistel från den nuvarande konungen : i Neapel till Ludvig Filip; skrifven som svar på en dylik från den senare strax efter hans tronbestigning. Begge skrifvelserna äro häm-. tade, ifrån franska tidningen La Verite ochi meddelas här efter Svenska Tidningen: ; Ludvig Filip skrifver: ; Redan länge har jag hört EB. M:tis kraftfullhet : och skarpsinnighet prisas ... Vi lefva i en dagtingan! dets tid, då man ofta måste gifva efter något, för att icke låta sig. bsröfvas allt, och jag skulle med) verkligt nöje se, om Es: M: ville bryta mad dettasy-1 stem af våld ochförtryck, som kostat EB. M:ts högstsaliga-fader mången dag af ångest och bekymmer samt ofta jagat det glada leendet från FerdinandEsT läppar: Må E. M:t närma sig det franska systemet; E. M:t skulle derpå hafva allt att vinna... Tro på min erfarenhet... Svaret lyder: Jag skulle rätt gerna ansluta mig till Frankrike; till E. M:t, men jag är bunden af fördrag och äldre förbund, dem man måste förblifva trogen; och detta så mycket mer, som dessa voro de, hvilka under vård: familjs olycksdagar skyndade till vårt bistånd. Förl att ansluta mig till Frankrike — om Frankrike el1 jest någonsin kan. representera an grundsats — skulle jag nödgas kasia-mig-i armarne på denna jakobin; politik, för hvilken mitt folk mer än en gång har förrådt sitt konungahus. Friheten är förderflig för bourbonerne, och det är min fasta förs: att till hvad pris somhelst undvika Ludvig XVI:s och Karll X:s öde. Mitt folk lyder och böjer sig för våldets makt. Jag måste bekänna för E. M:t, att jag hyl1 lar de ideer, som furst Metternich af lång erfarenhet fumnit verksamma och gagneliga. Mitt folk behöfver ieke tänka — jag åtager mig att sörja för dess välfärd och för dess värdighet. Jag måste restaurera, och det kan jag endast genom närmande l till Österrike, dock utan ått göra mig beroende af denna makt. Vi äro iekeaf detta århundrade. Bourbonerna äro gamla, och om de ville söka sig stöd efter de nya dynastiernas mönster, så skulle de blott göra sig löjliga. Vi skola göra, vi, liksom Habsburgarne: må ödet förråda oss, men sjelfve skola viieke förråda oss. E. M:t kan ieke desto mindre räkna på mina lifligaste sympati i och på ina uppriktiga3 ade resvagnen BordigheraAR ARR RR