Aftonbladet – 6 november 1856, sida 2

Vidare har författaren framstält anmärkningar deremot; attjag) verkstält odlingar å Marieholms jord medelst flåback ing och bränning. Då han aftryckt s. utfärdade t åndsresolutionerne, och uti den pas den kungörelse af den 5 Juli 1821, hvarpå de grundats, hade det varit lätt att inhämta, att nämde författning uttryckligen medgifrer att i der stadgade fall detta odlingssätt får begagnas å så väl boställen, som kronans utarrenderade egendomar. Då genom behörig besigtning är styrkt, att marken är af sådan beskaffenhet, som utgör vilkoret för nämde odlingsmetods användande, kan således tillåtelse dertill icke förvägras. Dylika tillståndsresolutioner blifva ock derföre till stor mängd meddelade. Och säkerligen är förhållandet enahanda i de flesta län. Men utom det att ifrågavarande odlingssätt är, genom allmän författning, medgifvet för kronans egendomar, begagnas det allmänneligen äfven af enskilte, samt är af de skickligaste agronomer erkändt och förordadt såsom särdeles lämpligt på all derför passande mark, enär det medför den stora fördel, att snart bereda ökad fodertillgång och således tillfälle ait genom förökad ladugård erhålla nödig gödsel för odlingens framtida vidmakihållande såsotn å Under dessa förhållanden lärer det väl icke m något rimligt skäl kunna klandras, att jag i ordning begagnat deona metod för utförandet af odliogar å Marieholm. Den omständigheten att, då u:fårdandet af dylika resolutioner tillhör länsstyrelserva, min ansökan derom, enligt gäliande författoingar, skolat handläggas af landshöfdingeembetet, kun de så mycket mindre afhålla mig derifrån, som frå3a icke var om någon grace, beroende af de pröf vandes godtycke, utan om tillgodonjutandet af er rätt, som ieke kunde mig förvägras, då, efter hvad handlingarne äfven utvisa, genom behörigt besigtaingsbetyg var styrkt, att marken öfverallt: innehöl djup matjord på lerbotten. Detta kunde vara nog för att ådagalägga obefogenheten af anmärkningarne emot nämde odlingsmetods begagnande. Men jag vill ändock tilläggs några närmare upplysningar. Den omnämde större ängen utgjorde en sank, starrbeväxt mark, som, då vattenståndet i Wenerr svar högt, till en del 5fversvämmades, samt vanliger endast lemnade en ringa skörd af dåligt foder... Gan ska rioga fördel kunde således deraf hemtas. Efter att hafva låtit den utmärkte agronomen direktörer Johnsson besigtiga lokalen och euligt af hosom upp gjordt förslag. företog jag derftre dess odlande, ehurv dertill fordrades anläggandet af damm emot Wenern. hvilken fullbordades första året, samt uppsättande af uppfordringsverk, för att, genom dikesvattnets utpumpande, hålla marken torr. Efter den uppgjorda planen blifrer marken, i den mån odliogen fortgår, lagd till cirkulationsbruk, och i anseende till afstån det ifrån hufvudgården måste nödiga byggnader der uppföras, för att af odlingen bilda sårskilt utbruk. Äfven de tvenne andra odlingarne äro ämnade at: tilläggas åkern och ingå uti ett ordnadt cirkulationsbruk. Att Jag med berörde odlingar, af hvilka synnerli gast den förstnämde medför betydliga kostnader, icke åsyftat blost att bereda en tillfälligt ökad atkastning. med äfventyr af jordens utsugande, utan en väsentlig och varaktig förbättring af den mig anförtrodda statens egendom, torde vara lätt funnet. Den boställshafvare som, oaktadt en oviss besittningstid, företagar dylika odlingsarbeten, borde derföre förvänta annat omdöme än klandrets Sist kan jag ej underlåta den anmärkniog, att då, efter hvad artikeln äfven utvisar, densamma tillkommit i följd af meddelanden, det varit lätt för mig att inse att dessa lemnats af en person, som derigenom trott sig fiona en honom värdig utväg att söka tillfredsställa enskild ovilja, förantedd bland anna: deraf, att jag såsom embetsman icke ansett mig kunna eller böra uppfylla hans önskningar. Mera vill jag derom nu icke yttra. Stockholm åen 4 November 1856. Å. P. Sandströmer.