Aftonbladet – 18 oktober 1856, sida 2

och jag har anordningar att vidtaga i afseende. på denna obehagliga affär, hvilka oundvikligen fordra min närvaro i Bordighera; derefter tillade han, vändande sig till Antonio, med en högtidlighet som mer gränsade till det löjliga: En sak kan ni vara. förvissad om, min vän, att de rödas brödraskap med heder skall komma ur denna brydsamma, belägenhet, skulle det än ske på bekostnad af allt hvad jag e2er; med dessa ord trafvade han ut genom trädgården, sedan han med sådan beslutsamhet tryckt hatten på sitt hufvud att den kommit ned öfver hans ögon. Borde ni inte följa honom? sade den menniskoälskande miss Davenne till doktor Antonio. Om han skulle möta grefven under det att han är så uppbragt, så kunde, fruktar jag, någon olycka inträffa. Haf ingen oro i den vägen,, svarade Antonio, leende; vår lille vän är, oaktadt all sin hetta och raseri, en högst fredlig varelse, han skulle icke raed uppsåt vilja skada en fluga. Om han just nu mötte grefven, skulle han troligen ådagalägga sitt missnöje genom en utomordentligt ståtlig bugning, eller i värsta fall genom en salva af oskadliga verser, slungade mot hans fiende. Men, hyarifrån härleder sig allt detta raseri? frågade Lucy. Jag kunde icke förstå hvad som gjort honom så uppbragt. Jag, måste börja med att omtala för er, sade Äntonjo, vatt grefyen är president, och er ritmästare vice president i de Rödas brödraskap, Men ni känner ingenting om de röda, och, de hvita. Tänk om jog, efter det icke blir någon lektion af, skulle ge,.er,. en lektion, om brödraskapen.n s Innan Lucy han svara, sade sir John: fä, var: god och gör det, doktor Antonio; i stället att gå upp på balkongen, kunna vi låta