Aftonbladet – 11 oktober 1856, sida 2

LITTERATUR. E. G. Geijers Föreläsningar öfver menniskans historia. Efter det muntliga föredraget upptecknade, redigerade och utgifna af Sigurd Ribbing. Stockholm 1856. P. A. Norstedt Söner. 341 sid. 8:0. Då vi förut endast i förbigående, vid anmälandet af Geijers Samlade Skrifter, omförnält detta senare utgifna arbete af den frejlade hädangångne, hvisket icke blifvit upptaget bland de förra, återkomma vi dertill för att derpå fösta en särskilt uppmärksamhet. Icke blott Geijers många vänner, utan ock len framtid, som han tillbör, stå i skuld hos professor Ribbing för den vördnad för en stor tärare, som manat honom 1841 och 1842 att uppteckna och nu att redigera samt utgifva dessa föreläsningar. Recensenten, som hade den lyckan att åhöra dem och följde dem med uppmärksamhet, tvekar ej att intyga detta arbetes äkthet med dem både till språk och :nnehåll. Men ett vida vigtigare intyg i detta afseende är, att, såsom i förordet berättas, Geijer sjelf genomsett hr Ribbings anteckninsar öfver första terminens föreläsningar (d. v. s. hela förrä delen af detta arbete) och dervid funnit helt obetydligt att rätta. Äfven redigeringen synes oss vara gjord med mycken skicklighet och omsorg, hvilket förtjenar sitt lof, då härvid ganska stora svårigheter mött. Vi hänvisa för öfrigt till det väl skrifaa förordet, hvari utgifvaren på ett tillfredsställande sätt redogör för de grundsatser, som tedt honom i detta afseende, och öfvergå till sjelfva det Geijerska arbetet. Af dess titel skola de flesta läsare utan :vifvel vänta sig ett i många fall annat innenåll än här erbjudes. En menniskans historia eller historiens filosofi, såsom den fattats af Vico, Bossuet, Voltaire, Turgot, Condorcet, Horne, Ferguson, Herder, Hegel, Klemm, Kolbe m. fl. skulle mera specielt och direkt behandla hypoteserna om menniskans förhistoriska tillstånd, d. v. s. de olika meningarne om menniskans uppkomst och första tillvaro, om racerna, om språkets och bildningens ursprung m. m. samt vidare genom en betraktelse af historien i stort söka på erfarenhetsväg besvara den frågan, huruvida menskligheten går framåt eller rör sig i en kretsgång. Någonting om allt detta finnes ou visserligen i förevarande arbete, men dels för litet utveckladt och på ett mera indirekt sätt framträdande (så t. ex. förekomma de förhistoriska frågorna i form af en kritik öfver mosaiska traditionen), dels förenadt med en utförligare behandling af de filosofiska systemerna, ån arbetets titel, strängt taget, medgifver. Mer eller mindre hårda anmärkningar bäröfver gjordes redan på den tid dessa föreläsningar höllos, naturligtvis i synnerhet af Geijers antagonister; man tyckte att Geijer hellre borde sysselsätta sig med sin ofullbor