Aftonbladet – 8 oktober 1856, sida 2

vy KSR AA LUtstte -Officiösa röster från Finland. () II. Professor Rein anför i sitt program såsom bevis på den utomordentliga utveckling industrien i Finland vunnit, att finska fabrikernas tillverkningsvärde år 1851 uppgick till 1,300,000 rubel s:r, och varuomsättningen samma år till 9,200,000 rubel s:r. Vid sidan -häraf må anföras, att svenska fabrikernas tillverkningar år 1854 uppgingo till 29,605,043 rdr bko, och att svenska varuomsättningen på de tvenne senaste årtiondena mångdubblats. År 1824 utgjorde nemligen värdet af införseln 9,802,047 rdr bko, utförseln 11,397,058, summa 21,199,105; år 1854 uppgick införseln. till 52.437.000, utförseln till 52,810,000, summa 105,247,000 rdr bko. Vi nämna detta, liksom föregående uppgifter om Sverges förhållanden, icke på skryt, hvartill de-alls icke iämpa sig, emedan det är alltför lätt att inse, att Sverges framsteg kunnat och bort vara mycket större, om nödiga reformer vidtagits, och sundare statsekonomiska grundsatser blifvit tillämpade, utan endast för att bemöta det osmakliga skrytet om den förkofran och utveckling, som för Finland påstås skola blifvit en följd af dess skilsmessa från Sverge. Programförfattaren medgilver visserligen, att han hört sägas, att Sverge på den senaste tiden skall ha gjort stora framsteg i välmåga och allsidig utveckling, men skyndar att tillägga, att äfven detta är en följd af skilsmessan mellan Finland och Sverge, och att ett sådant framåtskridande icke skulle varit tänkbart, om föreningen mellan dessa länder fortfarit. Norge skulle i sådant fall — menar författaren — förblifvit danskt, och den hushållspolitik Sverges ständer följt i frågor om bevillningar till rikets försvar skulle varit alldeles omöjlig. De större summor, som då för sådant ändamål måst användas, skulle varit ett ovilkorligt afdrag å de medel Sverge och Finland skilda kunnat använda på befordrande af sin inre välmåga. Om man äfven låter det bero vid författarens antagande iafscende på Norge, för hvilket han citerar 8:de delen af Schinkelska Minnena, så äro de slutsatser han deraf drager alls icke påtegliga. Äfven om den dynastiska unionen mellan Sverge och Norge uteblifvit, skulle utan tvifvel don i detta århundrade till lif och kraft vaknande nationalitetskänslan och insigten om egna gemensamma intressen och faror ha närmat de skandinaviska folken till hvarandra, och aflägsnat all tanke på inbördes fientligheter. Från detta håll skulle ingen fara hotat. Hvad åter angår den från öster hotande faran, så har Sverge i sanning icke genom skilsmessan från Finland vunnit pågon större och för landets inre förkofran båtande trygghet i detta hänseende. Eller bar ett Bomarsund i närheten af Sverges hufvudstad kunrat betraktas såsom ettrogifvande medel, som aflägsnat alla farhågor och gifvit fart åt den inre utvecklingen? Sverge har under denha tid ensamt mäst rusta sig emot den närgångne östra grannen, då Norges försvarsväsende varit så stäldt, att föga eller intet bidrag till Sverges skyddande derifrån varit att förväntas Öaktadt den hushällspolitik som författaren anmärker, såsom ett eko af tidningar som jemra sig, då icke hvarje. anslagsproposition snart sagdt opåsedt blir antagen, ha dock Sverges utgifter för försvarsväsendet varit ansenliga och betydligt tilltagit. Så ha t. ex. de kontanta årliga anslagen till flottan sedan 1810 ökats med 165 procent. Utan tvifvel skulle Sverge känt sig betydligt starkare och tryggare, om det jemte den försvarsstyrka det sälunda uppstält kunnat påräkna skyddet affFinlands indelta militärstyrka och af Finlands natur, samt om de summor, som blifvit nedlagda på Karlsborg och Karlsten, användts på finska befästningar. Det är förspild möda att i detta fall orda !om hvad som möjligen hade kunnat. ske; vi ha endast velat häntyda på det orimliga deri, att såsom br Rein härleda all Sverges materiella förkoftan från den större trygghet vårt land skulie ha erhållit genom förlusten af Finland. Men professor Rein stannar i sin märkvärdiga skrift icke vid den materielia förkofran. Han vill äfven göra det troligt, att det ryska () Se Aftonbladet n:r 229, 231. me FA STSETENSTERASTRE