Aftonbladet – 2 oktober 1856, sida 2

— Den i Briissel samlade kongress för tullreformer höll den 23 September sin andra session, hvaruti sardinska regeringens fullmäktig; hr Scialoja, som först fick ordet, bland annat yttrade: sDet är det konstitutionella regeringssättet, som öppet betridi de eköno2 miska reformernas bana, likasom det förut begynt de politiska reformerna. Skattkammarens intägt har ingalunda förminskats gönom nedsättningen i tullsatserna, utan tvärtom fortfarande stigit. Samtliga grenarne af den ardinska industrien, silke, väfnader m. m., ha höjt sig i samma mån som man undändragit dem skyddsåtgärder i tullväsendet. Piemont har en stor likhet med Belgien; det åtnjuter likasom sistnämde land politisk frihet; det eger en frisinnad, ihärdig regering, en furste som är en tapper krigare och en ärlig mans. (Stormande bifall.) Det har ännu mycket att lära af sin äldre syster, men det framskrider raskt, och skall ej stanna på denna bana. Hr Garnier från Frankrike redogjorde för de åtgärder man i nämde fråga förgäfves för sökt, och ansåg införselförbuden lända fraiiska industrien snarare till skada än till gagn. Or Romberg ffån Preussen föredrog tyska tullföreningens historia ända från dess begynnelse, samt förordade nya föreningar för samma ändamål. Hr Zerz från Hamburg önskade ej se denna stad inträda i tyska tullföreningen, ej heller nägra nya föreningar, men emotsåg med längtan den tidpunkt, då fullständig tullfrihet skulle komma att bli rådandes Då mana derpå öfvergick till pröfning af andra frågan, nemligen hindren g not utsträckningen af kommersiella förbifidelser nationerna emellan, trodde hr Pasgcel Duprat, att dessa hinder vore af tvåfaldig natur, en fysisk och en moralisk. De moraliska hindren utgjordes af folkets okuunighet och fördomar samt de priviligierades partianda. Hr Millendorf från Verviers yttrade, att det vore en mörk sida i Belgiens historia, då regeringen förklarat sig anse införselförbud för skadliga; men det oaktadt af undseende för folkets för: domar måst låta dem qvarstå. Linneindustrien har blifvit hugnad med ett förbud på klädesindustrie: 8 bekostnad. Hvad har nu följden häraf blifvit, om ej, att den förra förtvinat under det den senare befinner sig i ett blomstrande tillstånd ? Hr Oliveira, engelsk parlamentsledamot, önskade en nedsättning i den höga tullen på vin, som tvingar folket att begagna spritdrycker, hvaraf årligen konsumeras 20 millioner gallons (— 34,720,200 svenska kannor), under det totala viuimporten ej uppginge till-mer än 6 millioner gallons ( 10,416,060 svenska kannor). Hr Ackersdyk från Holland yttrade: Våra egna koloniers behof äro till följd af skyddstullarne för oss obekanta. Långt neri Schweitz vet man bättre än hos oss hvad Java behöfver. Det besta skydd man kan lemna fabriksväsendet och industrien är att betaga dem allt skydd genom tullsatser och afgifter. Först då fri konkurrens öppnas, skola fabrikerna utveckla sitt rätta lif, och arbetskrafter skola då ej heller felas dem.n — Talaren uttalade sig derpå emot patenter på uppfinningar, hvarigenom enskilta göras till egare af hvad som tillhör alla. En god tanke, en gång funnen och uttalad, tillhör ej mer en enda, utan är hela mensklighetens egendom.. Uppfinnare borde man på annat sätt belöna och hålla ekadeslösa, men ej göra dem till egendomsinnehafvare af upptäckter som ej tillhöra dem utan alla. (nögljudt bifall.) Hr Gomez de Villaboa, spanska regeringens ombud, uppläste ett långt anförande, flera gånger afbrutet genom yttranden af församlingens ogillande. Han uttalade sig deruti för skyddssystemet, och förklarade det motsatta sför skadligt i närvarande ögonblick. Detta föranledde en förklaring af hr Figueroa, att hvarken han eller hans öfriga spanska kolleger instämde i den föregående talareas antiliberala socislist:ska åsigter. Under den storm af bifall, som följde på dessa ord, reste sig hr Villaboa, häftigt utropande i det han svängde ett papper i luften: Jag är spanska regeringens officielle representaut; här är mitt pass.l (Mycken munterhet.) Kongressen godkände derpå enhälligt åtskilliga förslag, såsom koionialväsendets ordnande, fri passage på floder och sund, som stänga skeppsfarten emellan nationerna, reformer i passlagstiftningen, utbredande af ekonomiska och politiska kunskaper icke allenast på universiteterna, utan och i realskotor m. m. FSA Jernhandteringen i Wermland.