Aftonbladet – 2 oktober 1856, sida 2

Jernhandteringen i Wermland. Den femårsberättelse bergmästaren v. Scheele härom nyligen afgifvit till konungens befallningsbafvande i Wermlands län är af följande lydelse: Till fullgörande af den mig åliggande skyldighet att afgifva berättelse om vermländska jernhandteringens förhållande under de sistförflutne fem åren 1851—1855, får jag äran följande vördsamt anföra: För att med mera visshet kunna bedöma de framsteg handteringen gjort, har jag vid hvarje särskilt gren kastat en blick tillbaka på den föregående tiden och får således börja med: Jernmalmsbrytningen. Några äldre tillförlitliga upplysningar om de vermländska grufvornas afkastning, än för år 1761, eger man icke, men från sistnämde år till och med år 1817 har den i medeltal pr decennium uppgått till 59,018 t:r eller 118,036 sk. Härvid bör dock anmärkas, ätt under hela denna tidrymd begagnade man högst ringa plockoch vaskmalm, utan bestod hela den uppgifna qvantiteten af hvad man inom Wermland kallar bruten malm; d. v. s. malm, såds den blifvit ur grufvan uppfordrad och på lafven skild från ofyndigt berg. Under följande tiden ökades malmtiligången för blåsningarne med plockad och vaskad malm, eller med ett gemensamt namn så kallad småmalm. Denna tilltog i mängd, så att då hela uppfordringen för åren 1822 och 1823 utgjorde bran bob ANNARS att nat