Aftonbladet – 1 oktober 1856, sida 2

bladet oroade h: nom denna gång i skepnad af en munter bonde med ett frimodigt, godlyst anletes Sr John hade redan mött åt skilliga personer, com alla lyftat på battarne f. ,honom, hvilket han funnit alldeles i sin ordning. Nyheten om den olyckshändelse, som drabbat den engelske gentlemannen och bans dotter, den beskrifning, som Rosa och Sperapza gifvit af den senares utomordentliga skönhet, hade I spridt sig vida omkring och naturligtvis åstadkommit lifli t deltagande för främlingarne. Denna känsla hade de välvilliga menniskorna, hvilka sir John mött, uttryckt genom att aftaga sina hattar för den främmande herren, I men den yssnämde duktige bonden åtnöjde sig icke med en stum pantomim. Han närmade sig baronetten, och adrresserade till honom ett tämmeligen vidlyftigt tal, hvilket afslutaI des med ett försök att skaka hand; en förtrolighet, hvilken var sir John motbjudande vid valförrättvingar och dylikt i England, och I hvilken han var föga böjd att lida på en landsväg i Italien. Den godmodige bonden, hvilken uttryckte sitt deltagande och sina välönskningar på en pstois, helt och hållet obegriplig för baroneten, var långt ifrån att ana att han förolämpat denne, då h.n såg honom plötsligen vända sig ryggen. och styra sina steg tillbaka till osterian, dit han ankom i en helt olika sinnesstämning mot den, hyilken gynnat begynnelsen af hans promenad. FEMTE: KAPITLET. En Sammandrabbning: Sir John hade icke lång stund varit hemma, då han vid ljudet af en Tastigt sig närmande vagn rusade upp och ut på balkongen, hvarifrån han upptäckte sin egen vagn, stående vid trädgårdsporten, och sin egen betjent John,