Aftonbladet – 26 september 1856, sida 2

merqatt . egmas åt sin allmännyttiga bestämmelse. Uppförd af sten, med tvenne höga och ljusa våningar, gifver denna: bygnad en särdeles vacker anblick, helst som :den eger-en. lyckligt vald belägenhet, nära stadens vestra tull. I den nya folkskolelokalens öfra våning finnas läsrum för gossar och fiickor, ? den nedra får slöjdskolan sin plats, hvarjemte huset innehåller nödiga boställsrum för Tärare och lärarinna, så att ingenting fattas, för att göra det hela motsvarande sitt. ändamål — till heder för detta samhälle, som äfven, genom att erbjuda förmånliga lönevilkor åt en blifvande öfverlärare, nogsamt ådagalagt sin riktiga uppfattning af folkundervisningens stora angelägenhet. Hr kontraktsprosten Liedholm, såsom tjenstförrättande visitator å h. h. biskopens vägnar, började invigningsakten med ett tal, deri han framstälde allmänna bildningens förhållande till religionen samt svenska folkundervisningens utvecklingsperioder, hvarefter företogs. examen : så väl med folkskolan som med lärjungar från de enskilta skolorna. Det var en ibland oss hittills osedd och djupt rörande barnafest, då dessa små, till antalet omkring trehundrade. i den stora lärosalen redogjorde för sina framsteg cch derpå, jemte föräldrar och lärare, tilltalades med förmaningsord, som gingo både från oeh till hjertat. — — Att döma af en artikel i Oscarshamns Veckoblad tyckes den ya staden ej vara särdeles belåten med sin upphöjelse, utan med en viss vemodig saknad blicka tillbaka på den tid, då den som köpingen Döderhultsvik lefde ett tyst, förnöjsamt och bekymmerfritt lif. De omkostnader, som åtfölja det nya namnet och den nya värdigheten, tyckas varit större än det unga uppåtsträfvandesamhället förmått bära, och man finner nu, ehuru för sent, att man för tidigt flugit ur boet. Vi göra ur den elegiska artikeln några utdrag: Det fordna Döderhultsvik var ganska frejdadt i utlandet för sin redbara och goda export af bräder och andra trävaror, hvilka äro platsens hufvudsakliga handelsartiklar på utlandet. Då föll det några härvarande fosforister in — vi tro på grund af ett slags högmod och för att visa att en an kan vara så god som en an — att hos rikets ständer motionera om stapelstadsprivilegier för köpingen, som också sent omsider beviljades: nå väl, köpingen blef stad. Staden, eller rättare sagdt köpingen, innan den kunde få komma i åtnjutande af de beviljade stapelstadsförmånerna, blef ålagd att utgöra de derför nödige prestanda af beqväm skeppsbro, rådhus med, till civilisationen hörande, stadsfängelse; samt, till understödjande af rikets finanser, -tullkammare och tullpackhus. Denna stadslyx har, med thy åtföljande invigningsceremonier, tal. och fester, kostat den lilla Köpingen och dess invånare den nätta summan af omkring 25,000 rdr. Sedermera, och i följd af det ena som det andra, måste den nya staden hafva borgmästare, magistrat, stadsfiskal och polis; allt förenadt med kostnader. Köpingen bestämde en summa af 1200 rdr bko ordinarie lön för borgmöstaren i den nya staden; i sanning ganska hederligt, då man afser att borgmästaren äfven bestrider magistratssekreterarens, stadsnotariens och notarii publici funktioner, och således uppbär alla sportler, som på dessa embeten belöpa sig i papperslösen och för embetsåtgöranden; slutligen och innan kort behöfver staden sig en kyrka, helst ej flere än 6 å 10 bänkar äro i Döderhults-sockenkyrka upplåtne för stadens 2000 invånare. Här finnas några ganska företagsamma köpmän och andra individer, som af de förra låta inprata sig, och som icke sky att, om det gäller, och det Har redan på mindre än ett år gällt, att teckna aktier i kallvattenkuranstalt, stadshus, ångfartyg, ett gammalt oeh ettsnytt, det senare för en summa af omkring 100,000 rdr bko, då det blir komplett; och detta oberäknadt de enskilta större affärer några af dessa köpmän förehafva i skeppsbyggeri m. m., allt utan att man kan stga det på platsen finnas några egentliga kapitaltillgångar; är sådant ej djerft, storartadt och företagsamt? Men att i så betydliga företag ej ens tänka på att upprätta några bolagsreglor är mindre vanligt. Följderna deraf hafva varit att trakasserier uppstått, så att några mer och mindre dragit sin Matts ur skolan, som man säger, och de som qvarblifvit gå och se betänksamma ut, helst genom saknad af bolagsreglor den valda bestyrelsen, bestående af några få personer, styrer och ställer efter eget godtfinnande, ingalunda alltid öfverensstämmande med allas önskningar. — De hufvudsakligaste affärer, som här på platsen hittills bedrifvits, äro trävaruexport; men skogarne aflägsna sig allt mera från oss, det vill säga, blifva årligen allt mer och mer uthuggna i närmaste orten, så att bräderna redan inåste köras 4 å 5 mil inifrån landet, hvarigenom tillförseln blir i längden allt knappare och knappare, emedan den långa transporten ej lemnar något i behåll för sjelfva skogen. Det naturligaste vid sådana förhållanden vore att allmogen sloge sig på en annan näringsgren, nemligen åkerbruk och boskapssktsel, men skogbyggare äro aldrig åkerbrukare, och det dröjer derföre länge innan de blifva det i en skala, att denna näringsgren kan blifva föremål för några företag härifrån i merkantilt hänseende. å Tröstande tillägger dock tidningen till elut: En annen branche i affärslifvet, som mera uppmuntrande utmärker denna plats, är skeppsbyggeri. Härifrån hafva på senare åren utgått ett större antal de solidaste och vackraste fartyg, ehuruval ai furu, men den bästa furu som finnes i Sverge. Med god förtjenst hafva många af dessa fartyg i utlandet blifvit försålda och efterfrågade, tack vare de skickliga skeppsbyggmästare vi här ega. Denna affärs branche tyckes oss derföre vara den förmånligaste Hvartill platsen bör egna sig, till dess den hinner skapa köpmän med mera utbildad habilite; ty hvad trävaruhandeln beträffar, synes den, efter hvad vi ofvanföre framstält, vara underkastad alltför siora äfventyr. För närvarande äro på härvarande 5 skepps: varf under byggnad 2 skepp, 1 brigg och 1 skonert sedan från dessa varf i år nedgått i sjön 4 större och mindre skonertar. Briggen och skoneren ärc snart färdiga att utlöpa, — Den för simkonstens utbredning bland qvinnorna i värt land. så nitiske hr G, Lars son har nyligen till magistraten i Westervik aflåtit ett förslag om upprättande af en simskola derstädes, hvaraf slutet, ej mindre för den goda sakens skull än för stilens kraft och originalitet, ej bör gå förloradt för Aftonbladets läsare och — läsarinnor: Skulle staden Westerviks invånare med välvilja och bifall omfatta detta förslag, får jag med full trygghet nämna, att Westerviks kommun ställer sig icke så obetydligt framom sin tid, ty för simkonsten, der för barns helsa och växtlighet mest inflytelserika af all gymnastik, har ännu ingen kommun åtagit sig en enda skillings uppoffring; men fråga härom har. mig veterligen, aldrig blifvit framstäld och i följd häraf icke kunnat komma under ompröfvande. När Fatta en månde: drar: ; Wastirvik torde. jag få för