Aftonbladet – 12 september 1856, sida 2

Sedan hr doktorn och biskopen i kyrkan förrättat bön, hvarvid förklarades 1 Cor. 3., öppnades sammanträdet i rådhussalen, och förekommo till diskussion följande frågor, hvilka kyrkoherden Hörman utsågs att i protokoll uppfatta : 1l:sta frågan: Då kringresande predikanter bland lekmän förekomma på många orter inom vårt fädernesland, så frågas, hvad presterskapet dervid har att tiilgöra? Uti diskussionen rörande denna fråga, yttrade sig följande talare: Prostarne Schaar, Wallengrer, Ahnfelt, Herslow, J. M. Falck och J. R. Falck, hofpredikanten Angeldorff, kyrkoherdarne Ternström, Bergman, Hammar, Sylwan, Gustafsson, pastorerne Heimer och Cederborg, och sedan diskussionen räckt i5 timmar, sammanförde hr biskopen och ordföranden i korthet hvad af alla talarne .blifvit hufvudsakligen anfördt i frågan, hvarefter hr biskopen hemstälde till de närvarande, om icke, såsom af alla gemensamt antagne, kunde anses följande punkter: att hvad här af konventikelns motståndare blifvit anfördt mot densamma, icke. vore sagdt mot husandakten; att vid lekmannaverksamheien, i dess nuvarande gestalt, vidlåda. ganska många brister; att bibelförklaring icke allenast i kyrkan, utan äfven i husen borde mera än hittills ligga .presterskapet om hjertat; att de i kyrkolagen stadgade förhören borde inom församlingen erhålla den plats, som nämde lag dem anvisar; att skrifter af i församlingen godkände lärare böra tillhandahållas och spridas; att närvarande presterskapet önskar, att den verldsliga maktens arm icke måtte anlitas mot lekmannaverksamheten, utom i yttersta nödfall, nemligen der, hvarest allmän förargelse åstadkommes inom församlingen, genom de predikade lärorne; att styrelserna för kolportörskapet måtte äfven bestå af prester och att, der själasörjaren skulle finna någon kolportör öfverträda sitt egentliga uppdrag, borde han med anmälan deron ingå till domkapitlet eller, om han sådant hellre önskade, till den styrelse, som kolportören utsändt; att det ifrågasatta utsändandet af tvenne eller flere ordinerade hjelppredikanter skulle bero af konsistorii ombepröfvande. Alla de närvarande ansågo dessa punkter utgöra det resultat, hvarom man vid diskussionen rörande: denna fråga hade öfverenskommit. 2:dra frågan: Huru förhållas skall, i fall i en församling fere eller färre personer finnas, hvilka icke anse sig kunna gå till Herrans Nattvard, tillsammans med uppenbart ogudaktige? I afseende på denna fråga framstöldes dels, om det icke vore godt, att prester finge meddela nattvarden i enskilta hus, äfven der icke sjukdom vore för handen och dels, om icke kyrkorådet borde erhålla uppdraget, att i förening med pastor till kyrkotuktens upprätthållande utesluta från nattvarden, så att detta ansvar icke ensamt komme att hvila på pastor. I diskussionen härom deltogo hrr Bergman; Ternström, Hammar, Angeldorff och Gustafsson. Hr biskopen och ordföranden yttrade efter diskussionens slut: att hvad anginge den föreslagna enskilta kommunionen, så vore sådant att betrakta såsom församlingslärarens samvetssak, om hvilket derföre intet torde kunna stadgas... Hvad förslaget, rörande kyrkorådets makt att exkommunicera, angick; så an. såg hr biskopen för sin del, att det vore äfventyrligt, med afseende på sättet för kyrkorådets väljande, och ansågs derefter denna fråga om kyrkorådets deltagande i exkommunikationen ej böra leda till någon proposition. 3:dje frågan: Hvad bör kraftigast göras, på det begåfvade ynglingar icke måtte afskräckas från att inträda i predikoembetet, och att de redan inträdds måtte hafva sin bergning och sin verkningskrets, medan de ännu kunna verka? Diskussionen rörande denna fråga rörde sig dels om en ytterligare utsträckt delning af pastoraterna i stiftet än den hittills ifrågasatta, dels om inskränkning af utstiftes extraansökningsrätt, dels om klockarelågenheternas förvandling till sacellanier, dels om. hvad som borde tillgöras för att förekomma och un-. derlätta det för de obefordrade presterna tryckande: och tunga i missivväsendet, I diskussionen rörande en vidsträcktare delning af stiftets pastorater deltogo hrr Ternström, Angeldorff, Hammar, Gustafsson och J. M. Falck, hvilken senare framlemnade ett detaljeradt förslag, innehållande en beräkning öfver möjligheten, att med för handen varande tillgångar erhålla en kyrkoherde vid hvarje kyrka. Efter slutad diskussion härom, framstäldes af hr biskopen proposition, om de närvarande anse den nu ifrågasatta postoratsdelningen böra ifrågakomma. Då propositionen besvarades med både ja och nej, skulle frågan, såsom en, om hvilken man icke kunnat öfverenskomms3, förfalla; dock anmodades prosten Falck, att på sätt honom lämpligast syntes, göra sitt förslag kändt bland stiftets presterskap till ytterligare diskussion vid framdelas blifvande prestmöte i stiftet, Vid diskussionen om extra ansökningsrättens borttagande eller inskränkande, gjordes af hofpredikanten Angeldorff den proposition, att till K. M. ingå med den underd. anhållan, att K. M. med afseende på de särskilta förhållandena i Lunds stift täcktes så sparsamt som möjligt begagna sitt prerogativ i detta hänseende. Hr biskopen ansåg de närvarande icke kunna framställa en sådan underdånig anhållan å hela stiftets presterskaps vägnar, utan borde en dylik arhållan i petitionsväg af så många som önskade, framläggas inför K. M. En lämpligare. form ansåg dock hr biskopen vara, om man här uttryckte sin opinion om olämpligheten af sjelfva författningen i detta häseende, och stannade man slutligen i den enhälligt uttryckta önskan, att så stor inskränkning i utstiftes extra ansökningsrätt måtte af K. M. i nåder beslutas, som med församlingarnes nytta och fördel kunde anses förenligt; och lofvade hr biskopen att icke uraktlåta hvad på honom kunde bero för att verka för uppfyllande af denna presterskapets önskan. Frågan rörande klockarelägenheternas förvandlande till sacellanier, hvilken en stund diskuterades af hrr Sylvan, Herslow, Hammar, Angeldorff, Heimer m. fl., förföll utan att man kom till något resultat. För att i någon mån underlätta det tryckande i missivväsendet för de obefordrade presterna, föreslogs af hr kyrkoherden Hammar, att domkapitlet före missivets utfärdande måtte först göra förfrågningar hos den hrestmån som vore i fråga att missiveras, och att domkapitlet icke, der ej sjukdomsfall eller andra nödvändiga omständigheter dertill föranledde, och då endast för kortare tid, ville åtskilja den pastor och dea adjunkt, som önskade få arbeta tillsammans; samt af prosten Tharsell, att pastorerne före hvarje Maj skulle i domkapitlet anmäla om de önskade eller icke önskade hos sig bibehålla den till tjenstgöring i deras pastorat missiverade adjunkten, Efter någon diskussion uttrycktes det såsom en enhällig önskan, att domkapitlet icke måtte utan i högsta nödfall åtskilja den pastor och den adjunkt; som önskade att få tillsammans tjenstgöra. Slutligen förekom 4:de frågan, om det ånyo af dertill utsedda komiterade öfversedda Handboksförslaget. sites OEENN——S——R—— ner och förbindelse att återbetala hvad jag RR RR ATT ann le mn