Aftonbladet – 4 september 1856, sida 3

ber, for att radgora om atnbjelpandet at de brister, hvarmed statskyrkan anses behäftad. Vid polytekniska skolorna i Hannover och Carlsruhe hade under det sista året 19 norrmän studerat. Ytterligare 20 skulle under loppet af månaden dit afresa. Då tidningen lägges i press bafva ännu icke ångfartygen Nordstjernan och Kärl Johan ankommit och vi sakna således de med dem väntade poster. Med den ankomna Stralsundsposten erhöllos tidningar från London af den 27, Paris och Brissel af den 28, Hamburg af den 29 och Berlin af den 30 Augusti. ; FRANKRIKE. Elektriska telegrafen emellan Paris och Biaritz är i oupphörlig verksamhet. Kejsaren presiderar på ett afstånd af 200 mil i hvarje ninisterrad, nästan på samma sätt som om han ännu befunne sig i Tuilerierna. Det berättas i officiella kretsar, att regeringen förbereder en expedition emot riffpiraterna. Kejsaren låter i marinoch krigsministårerna anställa de undersökningar, som äro af nöden för detta ändamål. I fall regeringens afsigt träder i verkställighet, skall expeditionen bestå af 10,000 man, och ställas under konteramiralen Chabannes befäl. Prefekten i Marseille uppgifver beloppet af le förluster, som hans departoment lidit i följd af öfversvämningarne, till 13,488,429 francs, och antalet af jordegare, som deltagit i denna förlust, till 8291. Telegrafunderrättelser från Marseille medlela, att en jordbäfning egt rum i Algerien. Första skakningen gaf sig tillkänna den 21 Aug. på aftonen... Den var svag i Algier, starkare i Konstantineh och Bona, förfärlig deremot i Philippeville, der den följande dagen förnyades. Klocktornen ha till en del instörtat, många hus blifvit skadade, men insen menniska omkommit. Hospitalen och kasernerna ha måst utrymmas. Befolkningen kamperar utanför staden, eller utvandrar. Flera byar i nejden lära ha blifvit förstörda. Till Paris har underrättelse ankommit, att den !regatt, som afsändts till Japan för att öppna förbindelser med detta rike, den 27 Majkastat ankar på redden af Nangasaki. — Ne legitimistiska bladen lära nyligen, som man bestämdt påstår, ha erhållit tillsägelse att helt och hållet afhålla sig från hvarje polemik, egnad åt försvaret af deras principer. Från Paris skrifves den 27, att der för närvarande är en sådan brist på affärer, att börsagenterna icke ens nu som vanligt fråga sig före om morgnarne hos bankirerna, huruvida dessa ha några uppdrag att gifva dem. Ett rykte, att hrr Pereire, Fould och Hottinguer blifvit på telegrafväg inbjudna till -Biaritz, har emellertid utöfvat ett visst inflytande på kursen, och Credit Mobilier har stigit 20 francs. ENGLAND. Drottningen ankom den 27 Augusti till London. Kort efter hennes ankomst till Buckinghampalatset blefvo ryska sändebudet grefve Chreptowitsch och Guatemalas sändebud senor de Francisco Martin förestälda för henne af rd Clarendon och fingo eflemna sina krediver. Spanska ministern Gonzalez hade derpå sin afekedsaudieris. Dagen derpå afreste hon till Balmoral i Skottland. I brist på mera framstående ämnen för den inländska politiken sysselsätta sig de engelska tidningarne hufvudsakligen med de utländska angelägenbeterna. Några tilldragelser: af vigt har man ej att afhandla, och till följd deraf så mycket mera tillfälle att utbreda sig i allmänna resonnemanger. Italienska ställningen ir fortfarande ett synnerligt föremål för den engelska pressens uppmärksambet, och den neapolitanska noten samt Garribaldis bref om Ciceruachios öde hafva gifvit intresset härför ny näring. En korrespondent från London nmärker, att man blott behöfver läsa öfverskrifterna öfver veckotidningarnes ledande arZiklar för att få en föreställning om den harm och den jäsning som Ciceruachios slut framkallat. Examiner har till rubrik öfver en dylik artikel: Hvilka äro lönmördarne? En pariserkorrespondent hade betviflat äktheten af den genom Kölnische Zeitung publiserade neapolitanska noten, men med anledning deraf uppträder Observer, med en förklaring, att ton och innehåll väl må kunna zöra ett sådant tvifvel befogadt, men att icke iesto mindre den tyska tidningens version ärl iliräckligt noggran och icke blott ett när Bande till sanningen, utan en trogen omskrifning af den verkliga texten. Den kritik noen underkastas är bitter, men till slut blir cesultatet likväl, att England och Frankrike cke böra företaga någon intervention, men icke heller Österrike; och Observer strör och li TSE EN rr RTR IR ARA