Aftonbladet – 30 augusti 1856, sida 3

tagna på kartor. Helt andra mödor och bekymmer hade den förste forskaren att utstå. Han vet icke, om han står framför en sista bergvägg, eller om der bakom, efter hela dagsresor, flera dylika resa sig den ena öfver den andra, Kanske skilja honom endast ett par skrofliga klippmurar från de efterlängtade, fruktbara dalarne; men i sin ovisshet vänder han om och fördjupar sig åter i den ogästvänliga öcknen. — Ytterst intressant är Fremonts teckning af kapten Sutter, en född schweitzare eller badensare, som då för tiden lefde bland indianerna i Kalifornien som en furste. Han hade bygt ett litet med kanoner bestyckadt fäste, inom hvilket funnos åtskilliga slags verkstäder, och nedanför hvars palissader ett par beväpnade fartyg lågo i Sacramentofloden. Nu finnas anserliga städer ide trakter, der den gästfrie Sutter för tolf år tillbaka mottog Fremont och hans följeslagare i sitt ensliga fäste och vederqvickte dem efter deras mödor och lidanden under den fruktansvärda bergfärden. Fremont blef belönad så som sällan någon upptäckare före horiom. Hans forskningar öppnade en väg för verldsvigtiga förelag. Fremont blef det populäraste namn i hela unionen. Hans bok lästes i hvarje blockhus, och öfverallt vaknade lust för vandringar till Oregon, De vestliga skogsbyggarne bröto först upp, för att draga ännu vidare, långt bort till den allraaflägsnaste vestern...Den ena oöfverskådliga vagnkaravanen efter. den andra bröt upp från Missouris stränder, framdrog under -hela veckor sin mörka linie öfver de grönskande prärierna och besteg slutligen, vanligen decimerad af hunger och strapatser, den väg öfver Klippbergen, som Fremont utpekat. . Flera dylika tåg, som veko ifrån den af Fremont antydda vägen för att söka en kortare, eller som för sent brutit upp och öfverraskats af snön, förgingos i det förfärligaste elände, och endast några ömkansvärda qvarlefvor uppnådde nybyggena på andra sidan bergen. Emellertid svällde med hvärje månad flöden af invandrare; de lugnaste menniskor grepos af längtan efter den allravestligaste Vestern; hvar ochen ville vara den förste der, för att intaga åkermarker, betesställen och qvarnbäckar. De grönskande ängderna vid Sacramento-voro inom otroligt kort tid betäckta-mednybyggare: Nu var det äfven tid för unionsregeringen att här fatta fast fot, börja krig med mexikanarne och fråntaga dem Kalifornien. Upptäckten -af guldlagren stegrade utvandringslusten till detta land ända till feberhetta. Aldrig har: på Förenta Staternas vida område gifvits någon punkt, till hvilken nybyggare, lycksökare och köpmän så hastigt och i så talrika. skaror sammanströmmat. I Kalifornien uppväxte icke blott städer, utan stater ur jorden. Utan Fremonts företagsanda och ihärdighet skulle Kalifornien kanske först efter åtskilliga årtionden blifvit befolkadt, och för de spridda nybyggarne guldet förblifvit lika doldt, som på den tid då kapten Sutter som indianfurste berrekade i deras granskap.. Men under det den månadslånga, enformiga vägen öfver prärierna och bergskedjorna blef odräglig för guldsökarve, och de började att på ångbåtar och jsrnvägar taga en närmare väg öfver Panamanäset, företog Fremont upprepade expeditioner till det inre af Klippbergens omTåde, för att uppsöka nya och bättre vägar för dem, som skulle blifva Käliforniens välsignelse, dess äkta bebyggare och borgare, nemligen de med sina vagnar, oxar och hästar framtågande landtmännen, samt för att fullända de geografiska upptäckter han gjort i denna före honom helt och hållet okända landsträcka. Genom hans arbeten erhöll hela det vida området af Klippbergen, med dess ringformigt i hvarandra gående kedjor, platåer, sjöar och hufvuddalar, geografiska bestämmelser. Samma forskningslust, som i våra dagar jagat tyskar och engelsmän, under otaliga lidanden och faror, till det inre af Afrika, lemnade Fremont på samma tid ingen ro, förr än han på den honom anvisade punkten på verldskartan kommit till ett geografiskt resultat. Nya, oförutsedda mödor och faror omgåfvo honom, men ban hade redan lärt sig att besegra dem, Fremont sökte nu derjemte lösa den särskilta uppgiften, att finna en linie, på hvilken man kunde anlägga en jernväg till Stilla hafvet öfver prärierna och Klippbergen. Under tiden hade han gift sig med en dotter till öfverste Benton, den store statsmannen och senatorn från Missouri. För denna stat och dess hufvudstad S:t Louis var det en verldshandelsfråga att få utrönt, huruvida jernvägen till Kalifornien der kunde taga sin början. Fremont visade möjligheten deraf, och om planen förr eller senare kommer till utförande, så skola hans förberedande arbeten tjena till en värdefull grundval att bygga på: Kalifornien ver eröfrad!, och Fremont hade dertill-gifvit ett kraftfullt handtag. Om den personliga del Fremont deri tog skola vimed det första gifva en närmare berättelse: Han lemsade nu, med öfversterang, unionens tjenst och nedsatte sig som medborgare i det land, som, egentligen han upplåtit för verlden, Kakfornien visade sig tacksamt. Det skall i en tommande tid: låta underbart, att en man, söm först funnit. vägen till ett nästan menoiskofemt land, der, ett par år senare, blifvit vald af hundra tusentals inbyggare att i Washington. vara den unga statens förste senator. E-kongressen har Fremont visat sig som en förtjenstfull talare och som et man, tillhöfande deras antal, hvilkas redlighet och energi icke tillåta dem vika ett enda steg från den bana, som plikten att blott hafva det allmänna bista för övonen föreskrifver dem