Aftonbladet – 27 augusti 1856, sida 2

diarrheer, frossor, lunginflammationer, katharrer, gastriska och nervösa febrar, rheumatismer, smittkoppor, mässling, kikhosta, koleriner och halsflusser. -— I fängelserna: fall af frössa, diarrhe, sinnessjukdom och fyllerigalenskap; 3 fall af kolera. Länsstyrelsernas andra årsväxtberättelser. Från Östergötlands län (dat. d. 23 Aug.): Sedan första berättelsen afgafs har väderleken för växtligheten varit gynsam. Luften har likväl i allmänhet varit kylig, hvarigenom sädens mognad blifvit fördröjd. Några frostnätter hafva skadat de potatesland, som legat sidländt, ehuru följderna deraf ännu icke kunna med någon säkerhet beräknas; men samma frostnätter hafva deremot till det närmaste förstört masken å hvetet. De hvetesfält, hvilka varit gödslade med kreatursspillning, hafva deraf mest varit angripne, hvaremot hvetet, efter guanogödning, i allmänhet icke varit af mask besväradt. I afseende på de särskilta sädesslagen inom detta län lofva: Hvetet, medelmåttig afkastning. Der vårhvete odlas är detsamma i allmänhet frodigt. Rågen, som ou på åtskilliga trakter aftagits och under de senare dagarnes gynsamma väderlek i stor mängd inbergats, god skörd. Korn, blandkorn och hafra, fullgod afkastning, ehuru den sent sådda är kort på halmen och behöfver en vacker höst, för att ernå mognad. Trindsäd: ärter och vicker, ymnig skörd. Potatesen, rik skörd på de ställen, som ligga högt, hvaremot frosten skadat de sidländta potateslanden. Kålrötter, rofvor, lin och hampa odlas obetydligt inom länet, men der de odlas, lofva de, med få undantag, god skörd. Höskörden, som är slutad, är väl inbergad och har lemnat god afkastning utom af klöfverfälten, emedan klöfvern på många ställen gått ut. Från Wermlands län (dat. d. 19 Aug.): Hvete och råg, af hvilka sistnämde slag nu börjat shäras, bafva genom den sedan min senaste berättelse inträffade tjenligare väderleken icke obetydligen förkofrats, hvadan man hoppas deraf erhålla en medelmåttig skörd, dock torde densamma inom Vester sysslets fögderi utfalla mindre fördelaktigt. Vårsädet af korn, blandkorn och hafra, visar ett lofvande utseende och förmodas, om en för dess mognad erforderlig varmare väderlek inträffar, komma att gifva en god skörd. Potates och andra rotfrukter hafva ett hoppgifvande utseende, som lofvar en god afkastning. Höskörden, som kan antagas nu vara fullbordad, har i allmänhet utfallit öfver medelmåttan. Från Örebro län (dat. d. 21 Aug.): Hösthvetet har till följd af den regniga och kyliga väderlek, som .sedän. förra berättelsen meddelades varit rådande, ojemt blommat, och att döma af halmens skiftande färg, mycket skiljaktigt utvecklat sig till mognad, dock skulle en god skörd i allmänhet ånnu kunna förväntas, om uppehållsväder och solvärma hädanefter vore att påräkna. Rågen, hvars blomning vid förra berättelsens afgifvande redäån försiggått, har, af det någon tid oafbrutna och ofta häftiga regnet slagen till marken, ojemt och långsamt närmat sig mognaden. Ehuru på åtskilliga ställen i länet tunn, bör den dock gifva en fullt medelmåttig och i östra Nerikes fögderi riklig skörd, om den redan påbörjade inbergningen gynnas af torr väderlek, på sätt man af nuvarande barometerhöjd har anledning att hoppas. Vårhvete, korn, ärter, vickor, hafre, potates och öfriga rotfrukter äfvensom lin och trädgårdsväxter äro särdeles frodiga och visa en stark växtlighet, utom i vestra Nerikes fögderi, der rofvorna äro skadade af ohyra och potäterna hindrade i växten af den kalla väderleken. Skörden af dessa jordfrukter lofvar i allmänhet att blifva utmärkt god, om icke möjligen inträffande ändring i nu rådande vackra väderlek kommer att menligt inverka på densamma. Höbergningen har af den regniga väderleken mycket försvårats och på sidländta ängar ännu ej kunnat företagas. Den är dock nu till största delen fullbordad och höfångsten riklig, utom på några kärrängar, der höet varit föga gifvande. Från Skaraborgs län (dat. den 15 Aug.): Sedan förra berättelsen afgafs har väderleken väl i allmänhet varit i förhållande till årstiden kylig, men då regn ofta fallit och luften emellanåt varit varm, har sädenas växtlighet så befordrats, att grödan nu är i alla hänseenden lofvande, ehuru skörden ej kan börjas i vanlig tid. Hveteoch råg-axen äro väl matade, men ej ens de senare. blifva ännu på någon veeka mogna. Skörden af dessa sädesslag anses blifva fullt medelmåttig, utom på en del kall och sank jord. Vårsädena, af kvilka korn, blandsäd och hafre äro de väsentligaste, hafva ett frodigt utseende, men äro ännu alldeles gröna och komma således ovanligt sent till mognad. I fall af gynsam väder lek hädanefter anses skörden i afseende på dessa säden blifva öfver medelmåttan. Förhållandet med trindsädet af ärter och bönor är fullt lika fördelaktigt, så att ganska god skörd af dem är att påräkna, om de hinna till mognad och blifva väl inbergade. Vickern, som dock mindre allmänt begagnas, är äfven frodig. Potatis och andra jordfrukter hafva ännu ej hunnit den utveckling att något bestämdt yttrande om blifvande afkastningen kan lemnas; men man har, så vidt det kan dömas efter utseendet, anledning att vänta god skörd äfven i denna del, Jnbergningen af första höskörden har skett under temligen gynsam väderlek och hafva artificiella vallarne gifvit god afkastning, utom på kallare jordmån, der den varit mer oca mindre klen. På naturliga ängar och marker har skörden varit medelmåttig och vida bättre än näst föregående år.. Förstnämde vallar synas äfven komma att gifva god efterskörd. Fiån Norrbottens län (dat. d. 18 Aug.) Rörande årsväxten får landshöfdingeembetet härmed-afgifva-den andra berättelsen för innevarande år och dervid anmäla: att i medlet af Juli månad inträffade värma, som fortfor i nära 14 dagar, hvarägenom den föga framskridna vegetationen påskyndädesDå med denna värma jemväl förenades ett och annat uppfriskande regn, lifvades landtmannens förhoppningar om fördelaktig skörd. Men sista dagarne af nämde månad förbytte oförmodadt den välgörande värmen mot en med kyla och stark blåst förenad väderlek, som fortfor till den 14 i denna månad,: Vid denna tid hade ortens hufvudsäde, kornet, vål för det mesta kunnat gå i ax, men utom. på mera torr och högländig mark föga tagit någon tärn:.. Under tiden hafva nattfrosterna jemväl visat sig, hvilka tillfogat kornet men särdeles potäterna betydlig skada. Till följd af dessa förhållanden synes skörden nu e — rn ROOS Jar... kasta min kropp i någon brunn .,.beoraf mig lefvande ... gör med mig hvad du