Article Image
i den 7:de 18, i den G:te 23, i den 5:te 20 i den 4:de 26, i den 3:dje 37, i den 2:dre 54, i. den förberedande eller I:sta52, Af samtlige lärjungar inom den :bögre afdelnin gen tillhörde 22 den. s. k. reala-linieny 72 läste datin, 27 både latin och grekiska, sam 9 hebreiska. Hvad: rektor Björling härefter närmast säger, anse vi, med afseende på förhållandet mellan elementarläroverk och universitet, vara af den vigt, att vi änföra det ordågrant: Särskilt, säger hr Björlibg, förtjenar antecknas, att någon afgångsexamen härifrån till akademien icke förekommit under detfä läseår. Orsaken är lätt förklarad. Här; liksom flerestädes, hade man sedan längre tid tillbaka kommit i ett slags vana att, med mindre strängt afseende på den gällande skolordningens verkliga fordringar af de till akademien afgående ynglingarne, än på dessas kunskaper i förhållande till minimi-fordringarne för approbation i den så kallade nya studentexamen, till afgångsexamen från läroverket admittera och med derpå grundadt afgångsbetyg till akademien förse ynglingar, hvilka som helst som derom anhöllo, blott deras kunskaper ansåges fullt motsvara nämda minimi-fordringar. Ehuru tid efter annan fråga hade förevarit inom lärarekollegiet-om lämpligaste sättet att bryta denna vana, kom man icke dermed till någon afgörande bestämning förrän vid slutet af förra läroåret, då, på grund af gällande författningar, kollegium för sin del beslöt att — såsom redan förut är antydt — lärjunge derefter icke skulle erhålla på afgångsexamen grundadt afgångsbetyg härifrån till akademien, med mindre han i flertalet af läroämnen absolverat åttonde klassens kurs och blifvit godkänd i erforderliga skrifprof. Sedan detta beslut äfven vunnit ephori stadfästelse, har det ifrån innevarande läseårs början egt gällande kraft. Om ock närmaste följden af detta stadgande blifvit, ej allenast den af förutnåmde antecedentier lätt förklarliga, att under det första läroåret efter detsammas tillkomst intet afgångsbetyg kunnat härifrån meddelas, utan ock att några ynglingar — måhända flera, än eljest hade blifvit fallet — i förtid hafva lemnat läroverket, för att på någon genväg under enskilt handledning bereda sig ingång vid akademien; så är detta något som vid fråga om läroverkets rätt och plikt måste helt och hållet lemnas åsido. För öfrigt saknas icke goda skäl för den förhoppning, att redan de närmast följande läroåren skola komma att förete lyckliga resultater af detta stadgande både för läroverket och dess ungdom. Rektor Björling har i nästföregående framställning upprepat en klagan, som är tämmeligen gemensam för elementarläroverken. Att lärjungar i förtid, emot lärarnes vilja, lemnat elementarläroverket och, utan att vara försedda med afgångsbetyg, begifvit sig till universitetet och der: verkligen haft framgång uti studentexamen, har icke kunnat vara dessa lärare kärt eller läroverken nyttigt, och ett sådant förhållande borde icke ega rum. En lärjunge, som freqventerat ett läroverk, borde icke vid universitetet till studentexamens undergående admitteras utan att han från samma läroverk medbringar intyg öfver sina kunskaper, helst under formen af afgångsbetyg. Att detta blir lag,tyckas elementarläroverkets lärare hafva en välgrundad rätt att fordra. Och minimifordringarne för approbation i studentexamen — dessa kunna naturligtvis ej vara eller benämnas med annat namn än minimifordringar, de må nu vara större eller mindre — böra icke vara för små. Huruvida åter en klagan deröfver, att lärjungar lemna läroverket innan de genomgått den öfversta klassen, eger full befogenhet, eller icke, beror af svaret på en annan fråga, nemligen den, huruvida det bör finnas tvenne slag af studentexamen, en större och en mindre. Nu synes emellertid stadgandet om desså tvenne olika slag tills vidare hafva sin giltiga grund i den olikhet, som eger rum mellan de arter och omfång af studier och derpå följande examina, som vid universitetet, efter aflagd studentexamen, vidtaga. Och om den senare olikheten verkligen eger rum, synes ock tvenne olika slag af dimissioner från elementarläroverken vara naturliga och befogade, så att endast de lärjungar, som afse den större studentexamen, borde åläggas gå alla klasser igenom, för att erhälla afgångsbetyg. Men Unnissiunotl för den mindre studentexamen bör ej ega rum såsom ett undantag eller en eftergift, utan såsom en laglig åtgärd, hvarom den förväntade nya skollagen bör innehålla nödiga stadganden. Så kunde, efter vår tanka, med billighet en ömsesidig belåtenhet åstadkommas. Det kunde visserligen synas önskligt, att alla de ynglingar, som nu vid universitetet för sitt ändamål taga någon lättare och på kortare tid absolverad examen för att såsom embetsoch tjenstemän ingå i staten, vinnlade sig om hela den bildning, som elementarläroverket erbjuder, samt sedermera vid universitetet fortsatte fleråriga studier i samma riktning; men vi frukta, att en sådan fordran af samtlige lärjungarne i vårt land åtminstone för närvarande icke skulle kunna upprätthållas. Eburu vi icke kunnat upptaga allt hvad hr Björling har sagt i sitt program, hafva vi dock bärmed anfört det väsentligaste, och på samma gång, såsom vi tro, gifvit våra lärare en anledning till eftertanka öfver några bland de skolans vigtigare frågor, som dess läsning uppväcker. inbjudning till deltagande uti factaf. Adalfefäreninsen i Stockholm.

27 augusti 1856, sida 3

Thumbnail