Aftonbladet – 16 augusti 1856, sida 3

Denna flicka sätter mig verkligen myror i hufvudet ! återtog konungen. En dylik eröfring förtjenar det också! Ack! sire . . . låt ej en så förtjusande varelse dö af sorg ... Ers majestät kan icke ens tänka sig, huru fullkomlig denna skönhet är., Ja, men hvad skall jag göra? suckade monarken. Hjelpa henne litet. Fadern är en grobian, och jag vill ha fretl... åh, jag har haft nog med fäder på halsen. Den här önskar ingenting högre än att få blunda... slut derföre till hans ögon., Med hvad? 3 Åh, hans anspråk äro ganska måttliga... Han begär endast litet välvilja . .. Det bevisar jag ju honom alla dagar. . .. Och en skymt af allvar. .., Jag förstår dig icke. . Ag senast i går sade den stackars flickan till mig: Hvad det är sorgligt att hans majestät ej finner mig värd ett enda offer ifrån sin sida, ty om han ville, skulle jag redan i morgon kunna få följa mitt hjertas böjelse. Åh, hvarföre skulle jag icke göra några små uppoffringar för den täcka ungen ...men hvari skulle dessa offer egentligen kunna bestå? ... Den der dEntragues är mycket snåll Liksom alla fattiga menniskor, sire. Nå, om han inte begär någonting annat än penningar, skall man väl kunna skrapa ibop några ecus... Jag arbetar mycket för mitt folk och bör således med lugnt samvete kunna roa mig litet ... likväl icke alltför ofta... utan endast någon gång... åh! jag skall-fort förtjena igen denna summa., Tillhör icke hela Frankrike ers majestätn, inföll den lilla extra postmästaren; hvarföre då tveka att: begagna er egen tillhörighet? Jag tycker hvad den arma flickan skall lida af detta köpslående, la Varenne?o